Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samma skrå antydes skyltning for första* gången i de
handlingar vi haft under händer: han skall sitt bräde ej uppslå, förr
än han all kompanis rätt gjort. Orsaken måtte ligga i den
omständigheten, att guldsmedernas varor voro för dyra att sjelfva ligga i
öppna »vindögat» såsom skyltar, och att yrket sålunda måste
tillkännages genom »tafla», som det sedan kallas — allt under
förutsättning nämligen att »uppslå bräde» är liktydigt med att sätta ut skylt.
Dragarnes (bärarnes) skrå (från början af 1500-talet) anger
redan början till de strider som senare uppstodo mellan embetena
rörande deras sysslor, ty. detta skrå upptager bestämmelser för åkare.
»Ingen åkare får uppföra jern från uppstäders skepp, utan allenast
bärare som skola hamnen ren göra om sommaren». Bärarne hadc
äfven uppsigt öfver att ingen orenlighet, stenar, granris och spånor
kastades ut i hamnarne. Derjemte skulle de vara skyldiga att bära
»Vår Herres uppståndelses beläte» om påsknatten »och
gång-dagar-ne», vid vite af en tunna öl och två marker vax.
Snickarnes mästerstycke skulle (1575) bestä af »ett utdragande
bord af godt vågenskått (ekvirke). Öfversta bladet skulle vara tre
alnar långt, sju qvarter och två tum, och båda bladen tre tum tjocka
och listerna på ändan åtta tum breda, på hörnen väl tillhopa fogadt,
så ock eljest fliteligen utarbetadt. Vidare: en kista med fejt, så att
hela höjden är fem qvarter, längden half tredje alnar och bredden
en aln, och med platta pelare».
Tunnbindarnes mästerstycke tyckes i gamla tider hafva fordrat
rätt stor arbetsskicklighet, äfven om de träsniderier som funnos på
åtskilliga tunnbottnar icke utfördes af tunnbindarne, utan af särskilda
träsnidare (fig. 149). Men efter aflagdt prof hadc gesällen rätt till
sitt med embetets präktiga sigill (fig. 150) försedda mästarebref, som
gjorde honom till välbestäld stockholmsborgare.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
