Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Hans’ son Kristian till tronföljare äfven i Sverige.
Valförrättningen underskrefs inne i rådhuset af borgmästare och råd, men
utanför på torget var det menige borgerskapet som trodde sig
af-göra saken.
På Stortorget möttes och nöttes in- och utländska intressen.
Stockholm var icke någon verldsstad, icke ens någon hansestad och
låg afsides från de stora stråkvägarne, men främlingar hittade dock
hit. Det var fallet med i synnerhet tyskar, ehuruväl det kanske
hände, att äfven andra utländingar här gingo under det namnet.
Från utlandet och väl mest Tyskland kommo handtverkare och
blandade sig med de svenska borgarne på Stortorget. Tyskt vardt
hela vårt handtverksspråk och, såsom vi redan sett, skråbruken och
gesällernes »Gewohnheiten». Från Tyskland voro också de- fleste
köpmännen, vare sig de kommande och gående handelsfullmäktige
från Liibeck och andra hansestäder eller de som för alltid stannade
i Stockholm och har drefvo köpenskap för egen räkning. Icke sågos
de med blida ögon af iofödingarne, men Iäto sig deraf icke skrämma.
De skötte sig vanligtvis med större slughet än stockholmarnc sjelfve,
nästlade sig in i alla förhållanden, drogo nytta af allt. synnerligen
af svenskarnes okunnighet i många stycken och främst i hvad söm
angick vinstgifvande handelsföretag.
Borgarrätt kunde ej nekas dessa främlingar, ty’ så ogerna man
än fördrog dem, behöfde man dem dock. Tyskarne nöjde sig icke
med att stå utanför rådhuset och med menige borgare rådpläga i
fria luften; de trängde in i rådstugan, och då de väl kommit in, var
det ej lätt att få dem ut igen. Så vordo de upptagne bland stadens
rädsherrar, och från den kretsen var steget ej synnerligen stort till
sjelfva borgmästareplatserne. Det kom en tid, då Stockholms halfva
magistrat bestod af tyskar, hvilket antal till och med i lag
stadgades. Först i senare delen af 1400-talet upphäfdes det stadgandet
och förordnades, att ingen tyskfödd skulle inlåtas hvarken till
borgmästare- eller rådmansembetet i Stockholm, utan magistraten helt
och hållet bestå af svenske män.
Huru tyskarne nyttjade sin makt finner man bland annat af de
bekanta Käpplingcmordcn, en illgerning som ej så snart glömdes af
borgerskapets svenske medlemmar och som väl i sin mån bidrog till
det, öfver åttio år derefter, utfärdade stadgandet, om magistratens
rensande från främlingar.
Stockholms magistrat hade stort anseende. Bland bevisen derpå
är äfven det,- att enligt Kalmarc-unionen skulle en borgmästare frän
Stockholm utgöra del af de fyrtio röstegande som borde förrätta
kungavalet i Kalmar för de tre nordiska rikena. Utom vid det ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
