Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fabrikören Ström, som dock var frånvarande, löjtnanten och
grosshandlaren Clason, löjtnanten och jernkrämaren Widbohm samt
fänriken och kramhandlaren Stutén junior, hvilken sist nämde mottog
vakten vid Norrmalmstorg, som också hade uppsigt öfver
brandredskapen i spruthuset vid torget.
Kungl. högvakten innehades af löjtnanten vid lifgardet, frih.
Le-jonhufvud, hvilken med all militärisk. honnör lemnade denna vakt till
borgerskapets officerare.
Borgerskapet började då, säger mönsterskrifvaren Köppen, en
tjenstgöring som i alla afscenden för detsamma var både främmande
och ovanlig. Men allt gick bra. Enigheten styrde företaget, och
officerarnes oförtrutenhet och vaksamma uppseende bidrogo till
ordning och skick. Från arsenalen erhölls fyllnad i de vapen som
fattades. Bemcdlingskommissionen sökte att göra vaktrummen drägliga.
Skrifmaterialier, ljus, tidningar m. m. anskaffades. En kalfaktor, som
skulle städa rummen, antogs mot lön af 4 rdr i månaden.
Sedan kompanierna hunnit ekiperas och kommit något bättre i
ordning, aflöstes vakten kl. 10 f. m. på söckendagar och kl. 3 e. m.
på helgdagarne.
I början var ingen tillgång på musik; man hade endast en från
stadsvakten lånad trumslagare. Men dä bataljonskaptenen,
tenn-gjutaren Sauer den 8 Oktober uppmarscherade med sitt kompani, hade
detta både fana och musik, och snart fans en ordentlig musikkår, af
hvilka klarinettblåsarne fingo 20 och trumslagarne 16 skillingar för
hvarje vakt.
Då borgerskapet den 4 December 1788, »middagstiden pä
Riddarhustorget», erhållit underrättelse, att hertig Carl väntades till
staden på aftonen, kommo åtskilliga kavallerister och infanterister öfver
ens, att i underdånighet vid Hornstull vara hans kongl. höghet till
mötes. Der infann sig också en ansenlig mängd och var i rättan
tid till reds, då infanteriet fick nådigt tillstånd att spänna hästarnc
från släden. Och så bar det af, upp åt Hornstullsgatan och ned för
Hornsgatan. Infanteristerne sprungo af alla krafter, hurrade hela
vägen och drogo på släden, i hvilken hertig Carl satt och »med
fäg-nad och rörelse mottog bevis af den kärlek och tillgifvenhet
Stockholms borgarskap hyste för en så tapper och älskvärd prins.»
Kavalleriet följde med som betäckning, och det hela belystes af »facklors
bloss.» Vid framkomsten till slottet lyftes hertigen ur släden och bars
på borgerskapets armar till slottstrappan, der han öfverlemnades åt
hertiginnan.
Ett par veckor derefter var det konungens tur att dragas hem
till slottet. Det var den 19 December, då Gustaf kom från »dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
