Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade en dotter, Christina Elisabeth (f. 1793 d. 1876) som gifte sig
med den ofvan nämde garfvaren Anders Westin, hvarigenom dessa
två mäktiga borgarfamiljer kommo i slägtskap med hvarandra.
Abraham Westman hade tre bröder som alla voro bryggare, och
af hans fem systrar voro tre gifta med hvar sin bryggare {J.
Hartman, Anders Willman och P. U. Schultz). Ett annat exempel på
yrkesenhet inom en och samma slägt är den Hartmanska, som i
långa tider också idkade bryggeri från son till son. Anders
Hartman, Johan Ernst Hartman och Johan Hartman omtalas efter
hvarandra under det förra århundradet, ända från dess början, och den
sist nämde hade barn som lefde in i vårt århundrade. De voro fyra
bröder, alla bryggare, och tre systrar, hvar och en gift med en
bryggare (Martilleur, Dubois och Wertmiiller).
Bryggare och bagare voro alltid framstående borgare, men bland
bagarne tyckes ingen hafva vunnit så stort anseende som den af oss
förut i förbigående omnämde ålderman Joachim Kammäckcr. I sin
ungdom lär han såsom bagargesäll hafva rest genom Tyskland,
Ungarn och Böhmen och några år tjenat i kejsar Leopolds här under
kriget med turkarne samt förhållit sig så tapper, att kejsaren
tilldelat honom adlig värdighet och ett väl utsiradt vapen, af hvilka båda
ärebetygelser han mottagit endast den senare. I Stockholm hade
han så stort anseende, att han flere gånger valdes till riksdagsman.
Han var född 1642, och 1721 firade han sitt guldbröllop med sin
hustru Margareta Gerdes, dotter till d:r Heinrich Gerdes, kyrkoherde
i Tyska församlingen. Han dog 1732 och begrofs i Jakobs kyrka.
Slägten utgrenades och vann ytterligare anseende genom gifte i
andra betydande borgarfamiljer i Stockholm. Catarina Kammäcker var
gift med en af de bekante gjutarne Meyer, den Gerard M. som vardt
styckgjutare 1695 och dog 1710. Enkan förestod sedan verket i 18
år, men hann äfven med att förträffligt uppfostra clfva barn, af hvilka
en Gerard M., den förnämste af hela slägten, 1728 öfvertog
styck-gjuteriet på Rännarbanan och äfven gifte sig med en Kammäcker,
Maria Juliana.
Slägten Oldenburg tyckes också hafva varit betydande i gamla
Stockholm. Af dem voro tre: far, son och sonson, gulddragare, men
vi veta icke, huru vida ett par repslagare med det namnet som lefde
på 1600-talet hörde till samma slägt. En Lorenz Oldenburg, som
dog 1676, var repslagare och egde en gärd i qvarteret Bonden vid
Nytorget pä Söder. På 1730-talet fans i Stockholm också en
Hie-ronymus Oldenburg som var »apotekargesälL. Den förste
gulddra-garen med det namnet var Frantz Ernst O., hvars son Carl Ernst,
född 1744, död 1812, var den bekante, förut af oss omnämde hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
