Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många kallelser till gemensamma måltider, t. ex. på högtidsdagen
den 25 Januari, kl. 12 på dagen, då ordensbröderne skulle infinna
sig hos Piper för att begifva sig ut till Brahelund, ett värdshus i
nu varande Hagaparken, och der äta middag samt med största
sol-lenitet fira stiftelsedagen.
En gång uppkom en för då varande sällskapsförhållanden inom
aristokratien ganska betecknande tvist mellan grefvarne Carl Bonde
och Claes Ekeblad. Den förre beskylde den senare att på en
middag hos franske ambassadören grefve Casteja hafva intagit 27 supar
kanelbränvin, hvilken anklagelse Ekeblad tillbakavisade med det
till-kännagifvandet, att han »på middagen till att dämpa de mäktiga
dunster som maigre gerna förorsakar, tagit ett glas vespetro, hvarpå
han blef af ambassadören icke allenast erbjuden, utan nästan tvungen
att smaka af hans kanelvatten, som han sjelf efeh gästerna så
högeligen berömde; om dä herr ambassadörens goda Bourgogne eller
hvad eljest grefve Bondes syn och eftertanke så fördubblat, att han
i stället för 2 sett 27, är honom alldeles obekant.» Ekeblad tillade
dessutom, att om han tagit så många supar kanelvatten, han då
omöjligt kunnat äta aftonmåltid hos hofmarskalken Falkenberg, hvilket
han dock gjort och hvarpå baronen och chevaliern Hamilton
åberopades som vittne.
Saken afgjordes af en hedersdomstol inom orden, hvilken fälde
det utslag, att som Bonde stödt sin anklagelse endast på Ekeblads
eget yttrande, så skulle hvardera af parterna plikta 2 dal. smt.
Ordensbröderne ansågo bränvinssupande vara »högeligen nesligt»,
men afskydde visst icke kalasande och gingo ofta från middagen
hos en ordensbroder till aftonmåltid hos en annan och drucko »Awazu
och Wailassis i stora vin- och punschskålar.»
Detta samfund var en högst lysande orden, men lefde dock icke
länge. Det sista ordenspoemet, liksom de föregående skrifvet af
Dalin, är af den 30 Nov. 1748. Egentligen synes orden hafva
lef-vat med fullt lif blott på 1730-talet.*
Egendomligt 110g sammanfaller Awazu-ordens upphörande med
de svenska riddarordnarnes uppkomst, och de inrättades under
inverkan af Awazu-riddaren Carl Gustaf Tessin. Samtidigt började
också Frimurareorden att blomstra i Stockholm. Denne orden hade
der införts af grefve Axel Wrede Sparre,** och derrnei var den
• Georg Göthe: De Vittra Samfunden i Sverige.
•• Sedermera generalmajor, president i krigskollegium och slutligen
öfverståthål-lare i Stockholm (f 1772). Sparre hade, vid 23 års ålder, i Paris intagits i
frimurareorden. Den andre frimuraren i Stockholm var riksrådet, frih. Nils Magnusson
Palm-stjema; den tredje i ordningen frih. Erland Carlsson Broman. Ar 1759 gmndlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
