Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5<x>
lemnade det sedan till en konditor Olsson och egnade sig åt sitt
stora kafé i den då nya Bazarbyggnaden samt sin »De la Croix’
salong» vid Brunkebergstorg. Olsson efterträddes vid
Malmtorgs-gatan af Paalzow. De la Croix hade lockat gäster med en »tafla,
föreställande en utsigt af Agra i Ostindien, hvarvid fältet och sjön
visa en vacker blandning af rörliga figurer», såsom det heter t en
annons i December 1836. Paalzow lockade med den på den tiden
mycket bekanta Sofi Sager, men lemnade snart åter denna lokal
och slog sig ned på Riddarholmen samt flyttade sedan till Göteborg.
Efter honom följde vid Malmtorgsgatan konditor Leffman, och hans
efterträdare vardt Carl Grafstråm, hvilken, efter att hafva lärt sin
konst i Paris, år 1847 satte upp ett konditori i Qvidingska huset
(nu försäkringsbolaget Nordstjernans) vid Fredsgatan och dcrifrån
flyttade till Malmtorgsgatan. th+AuMi^**-**#-****-.
De gamla sockerbagarbodarne förvandlades allt mera till
konditorier och schweizerier. Så vardt ocksä Sundbergs gamla
sockerbageri vid Vesterlånggatan^bmskapadt till schweizeri. Den
ursprungliga boden har sedan 1819 egts af hrr Sundberg, far och son, samt
hör således med rätta till gamla Stockholm.x
H. R. Berns, född i Stockholm af tyska föräldrar och uppfostrad
i Wismar, satte jemte mecklenburgaren Eckert (nämd vid omtalandet
af Novilla) på 1840-talet upp ett schweizeri vid Vesterlånggatan, i /«•
hörnet af Skräddargränd, men öppnade några är derefter ett eget,
stort kafé i Kastenhofshuset, till venster i förstugan åt torget, och
stannade der till dess huset skulle förvandlas till Hötel Rydberg, då
han, 1854, började med ett nytt kafé i den då icke ännu fullbordade
Berzelii park, der källaren Berzelius nu är, och höll der i några år
till dess »Berns salong» vardt färdig.
Dermed var man fullständigt inne i det nya Stockholm med
dess storartade kaféer. De sista hit inflyttade schweizarne mästc
också följa med sin tid och sätta upp präktiga kaféer. Ett sådant
öppnades omkring 1850 i det dä nya Folckerska huset vid
Brunkebergstorg af Camarch och Roffler, bägge från Graubiindten. Men
derefter var det slut med konditorinvandringen från Schweiz.**
K eh/e ~t O m/. , . »V,I k< fcrhstd re/. »■ rl-‘ 1
/O : oV’ . .t. gft - drv
fr
t* A t < t -***■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
