Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. XVI.
Sägner och Skrock.
Stocken i assistanstornet. — Makalös och Jakob De la Garilie. — Clara nunna.
— Spökslottet. —. Katten på Vesterlånggatan. — Tornväktarskrock. — Ilvita frun på
Stora barnhuset. —- Djefvulens grasseramle på Luntmakaregatan. — Den sköna
Melu-sina. — Spöket på Johannis kyrkogård. — Småskroek.
Det finnes vissa sägner i Stockholm hvilka äro fästa vid cn
bestämd plats och derför förtjena att bevaras. Den äldsta af dem
är den mycket bekanta om Strengnäs-biskopen, Tynnelsö-fiskaren
och laxen som skulle hafva gifvit anledning till Stockholms första
bebyggande, hvilken är så ofta omtalad och tryckt, att vi här
sannolikt icke behöfva mer än erinra om den samma.
En annan sägen om Stockholms bebyggande, nästan lika bekant,
är följande:
Då Esterna förstörde Sigtuna, hvilket skall ha inträffat omkring
år 1187, skola Sigtuna-borna hafva instängt en del skatter af silfver
och guld i en urhålkad stock och kastat denne i sjön, i afsigt att
anlägga en ny stad, der stocken tog land. Detta skall hafva
inträffat vid n. v. Riddarholmen. I gamla Stockholm troddes allmänt, att
stocken förvarades i det torn (fig. 203) som anses vara den äldsta
byggnad i hufvudstaden och der nu en del af Allmänna
pantlånekontorets (Assistansens) säkerheter äro magasinerade. Ännu finnes
längst ned i tornets djup en gammal lös stock, som har utseende
af att hafva varit nyttjad till någon hissinrättning på tornet, men
visats såsom upphofvet till vår hufvudstads namn, ett skämt af
pant-låneinrättningens tjenstemän, hvilka dermed tillfredsställt en och
annan naiv forntidsälskare. Huru vida tornet verkligen är äldst af
Stockholms nu varande byggnader, har ej fullständigt ådagalagts.
Man anser det hafva uppförts under Gustaf I:s tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
