Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dermed hade polisens bemödanden för ordningens upprätthållande
betydligt underlättats, och en god del af det gamla, oordentliga
och osäkra Stockholm var för alltid försvunnet.
* *
*
Om polisen, vare sig den utöfvades af regeringen sjelf eller af
stadens magistrat, då och då måste tänka på gatornas upplysning,
så tyckes hon alldeles icke hafva bekymrat sig om tillgången af
dugligt dricksvatten. Detta var otvifvelaktigt ganska dåligt i
stadens äldre tider, och man undvek också att begagna sig deraf
annat än i nödfall. Man drack öl så länge man kunde köpa något
eller sjelf brygga det.
Allmänna brunnar som innehålla godt dricksvatten, yttrade en
sakkunnig person för icke längre än några och femtio år sedan,[1]
finnes allt för få, och knappt någon på Kungsholmen, Ladugårdslandet
eller Djurgården. Att förhållandet icke var bättre, men väl
sämre, ännu längre till baka, finner man af många andra uppgifter.
På vattenledningar tyckes man icke hafva tänkt.[2] Brunnarne
och stadens vattendrag voro de enda vattenbehållarne, och dessa
voro ofta, att icke säga alltid, orenade af de många gödselupplagen,
svinstiorna och ladugårdshusen på gårdarne samt af smutshögarna
på gatorna. Detta var något som tyckes icke hafva angått
polismyndigheterna. Endast för att vid eldsvådor hafva tillgång till
vatten anbefaldes brunnars gräfvande, t. ex. i Byggnadsordningen för
Stockholm 1736, men om dessa brunnar voro dugliga att lemna
dricksvatten efterfrågades icke.
I medlet af 1700-talet ansågos följande brunnar hafva det bästa
vattnet:[3]
Södermalmstorgs brunn (allra bäst); Lindersteds brunn i hörnet
af Drottninggatan och Jacobs gränd (Nya Kungsholmsbrogatan) samt
[1] Professor P. G. Cederschiöld i memorial till Svenska Läkaresällskapet, 1827.
[2] Gustaf I:s bref till hertig Erik, dagtecknadt Wäsby den 20 Nov. 1554,
angående en »öffuerlensk watukonstener benempd Jacob Essell», nämde visserligen, att
denne kunde få vatten, både stillastående och rinnande, så högt man ville hafva det
både uppå slott och annorstädes; men Essell sysselsatte sig dock hufvudsakligen med
att pumpa vatten ur grufvor samt att med vattenkraft drifva åtskilliga verk. Hvarken
denne »vattenkonstnär« eller någon annan tyckes hafva fått något uppdrag att göra
vattenledningar till städer. De vattenkonster som funnos här och der i kungliga parker
o. s. v., t. ex. i Kungsträdgården, hade icke något gemensamt med anskaffandet af
dricksvatten.
[3] Vetensk. akad. handlingar 1759: Prof anstälda på åtskilliga vatten i Stockholm,
af Pet. Jon. Bergius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0578.html
