Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vakten. Då talade han ofta med sina vaktkamrater och andra
bekanta, och jag fick reda på mycket af borgerskapets affärer, och
hvad mästarne tänkte om kriget och kungen. Sä var det nu också
i början af sommaren 1810. Då var inte fråga om vakthållning,
och kungen, Gustaf Adolf, talade man ej mer om, bara ett och
annat om Finland och att finskt smör blifvit nästan omöjligt att
komma öfver. Det var två gesäller på verksta n, och de hade också
mycket att omtala. En dag berättades öfver allt i staden, att Carl
August vore död, och dagen derefter hörde jag på krogen Hvita
Hästen, i hörnet af Nygatan och Skräddargränden, att Carl August
fått förgift. Det hade gesällerna också hört, och mästaren, som
varit och tagit mått till en sorgdrägt hos en förnäm herre, sade, att
ryktet vore ty värr allt för sant.«
»Den högtidliga dagen, den 20 Juni, kom, dä kronprinsens lik
skulle införas i Stockholm. Det var ofantligt mycket folk i rörelse.
Jag stod länge utanför renhållningshjonens baracker vid
Kornhamns-torg, men ingen procession syntes till. Bland folket sades, att Fersen
icke vågat sig ut. Han hade varnats och hölle sig hemma. Han
måste vara med, sade andra, ty han är riksmarskalk. Jag gick
vidare och kom öfver Röda Slussen upp ät Södermalmstorg, dä en
sqvadron af lifgardet till häst svängde om hörnet vid Hornsgatan.
Gardisterna redo i spetsen för processionen. Det vardt stark rörelse
bland folket. Efter gardisterna kom den ena hofvagnen efter den
andra.»
»Der är F’ersen! skreks det i hopen, och jag såg en
gammalmodig, mycket grann vagn med guldkrona på taket. Det var
Fer-sens egen grefvekrona, sade man. Vagnen drogs af sex hvita hästar.
Det var ståtligt att se på. Seldonen voro af purpurrödt marokäng,
beslagna med guld. Så såg det åtminstone ut, men det var kanske
bara förgyld brons. De ståtliga hästarne leddes af sex fina betjenter
i stort livré. Det fans ingenting svart på hela det granna ekipaget,
och det retade folket.»
»Och folket vardt ännu mer uppretadt, då det fick sigte på
likvagnen som följde närmast efter Fersens granna ekipage och var
mycket simpel samt grufligt dammig* Den hadc dragits ända från
Skåne, och Fersens vagn hade ej varit längre än till Liljeholmen.
Efter likvagnen kommo några kavallerister och hofvagnar. Folket
* Likvagnen drogs, som man finner af ceremoniclet, men som vår sagesman icke
tyckes hafva iakttagit, af 8 hästar och kördes af understallmästaren Ehrcngrnnat (den
inom ridkonsten sedermera så berömde hofstallmästarcu) samt omgafs af fyra
generaladjutanter som uppburo hvar sitt hörn af bårklädet, en löjtnnnt af lifgardet till fot, cn
sådan officer af lifgardet till häst, samt tjugufyra stånddrabanter med fälda bardisaner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
