Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Junidagarna 1810 gingo också till ända. Under nära tre
årtionden förekommo inga gatuppträden af allvarsam art. Andra
Junidagar, tjuguåtta år efter de nyss omtalade, väckte oro och
fruktan. Den /p Juni iSjS skockade folket sig på Riddarholmsbron
och Riddarholmen, fylde den lilla, vackra bron, en af då varande
Stockholms prydnader, klämde sig mot riksgäldskontorets hus* på
ena sidan och på andra sidan mot »Silfverskåpet», en krog i det
Geijerska, nu nedrifna huset, till venster från bron, samt stod packadt
ända upp på hofrättshusets (gamla Kungshusets) trappor.
De allra flesta i folkhopen voro välklädda och tycktes höra till
»bättre folk», men voro mycket högljudda och frispråkiga.
Crusen-stolpes namn var på allas läppar. Utgången af den mot honom
förda tryckfrihetsprocessen var redan känd, men nu skulle Svea
hofrätts dom afkunnas. Man var mycket otålig att få se
Crusen-stolpe. Han kom, steg ur vagnen vid foten af hofrättshusets trappor
och mottogs af ett allmänt hurrande, som räckte långt efter sedan
han icke längre sågs af folket på Riddarholmen. 1 förmaket och
ända in i sessionsrummet hade folket packat i hop sig. Vivat, vivat
Crusenstolpe! lät det ända fram till hofrättsbordet. Det var således
bildadt folk som lät höra af sig, mest statens egna tjenstemän.
När domen — tre års fästning och konfiskation af den åtalade
skriften — afkunnats, hördes ett häftigt knot som gaf sig luft i rop
och stampningar. På återvägen hurrade mängden åter vid vagnens
förbifart, och alla aftogo hattarne och bockade sig för Crusenstolpe.
Det började se allt oroligare ut i staden, och likväl hyste
Stockholm då en så förnäm gäst som ryske storfursten Alexander,
sedermera kejsar Alexander II (kejsar Nikolaus hade nyss förut också
besökt Stockholm), och äfven Ole Bull gästade på den tiden Sveriges
hufvudstad, hvilket af mången ansågs lika märkvärdigt.
Oviljan tycktes vända sig förnämligast mot justitiekanslern (f. d.
polismästaren) Nerman och hofkanslern Hartmansdorff, hvilka
an-sågos hafva haft största andelen i tryckfrihetsprocessen mot
Crusenstolpe, och Hartmansdorff var särskildt hatad för sitt ihärdiga krig
mot den frisinnade tidningspressen. Nerman kunde ej glädja sig åt
mycket större tillgifvenhet från allmänhetens sida. Myndigheterna
ansågo sig böra vidtaga särskilda mått och steg för att skydda
Nerman, och derför syntes, natten mellan den 19 och 20 Juni, starka
patruller omkring hans bostad i Ålandsgränd. Aftonen derpå skockade
• Egdcs i början af 1700-talet nf grefve Bengt Oxenstierna, sedan af baron
Crasson, var i konung Fredriks tid bostads- och embetslägenhet for de Casselska
hof-r&den, tillföll derefter grefvame v. Hessenstein och inköptes 1831 af riksgäldskontoret,
som förut hade sin lokal i n. v. riksdagshuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
