Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
polis 599
sällskap, en utbrytning, som det hette, af det Skandinaviska
sällskapet. Desse kommunister voro naturligtvis några förskräckliga
sam-hällsomstörtare. Hela saken krympte dock i hop till en
obetydlighet: några få personer* de flesta skräddargesäller, ett par studenter
och en eller två extra tjenstcmän, brukade en gång i veckan träfläs
hos bokhandlaren Götrek, som bodde vid Jerntorget, och der
samtala om de sociala rörelser, hvilka under de senast föregående åren
visat sig i Europa, i synnerhet i Frankrike. Några af dessa få
personer hade fattat tycke för den »ikariska kommunismen >, sådan
denne framstälts af Cabet, och ett par af dem tyckes i Paris hafva
tillhört ett hemligt under julimonarkien verkande kommunistiskt
sällskap af den fredliga ikariska riktningen. Cabets tidning Le
Popu-laire förelästes stundom hos Götrek, men hela tillställningen var af
den beskedligaste art. Gamle Götrek, som då hade antiqvarisk
bokhandel i Stora Gråmunkegränd, efter att förut hafva haft en dylik
vid Nya Kungsholmsbrogatan (der hans biträde var skalden Ferdinand
Holmström, sedermera anstäld i magister Baumgardtens, den s. k.
Wi-borgska bokhandeln i Storkyrkobrinken) samt på flera andra ställen,
var en oförarglig och välvillig person, hvilken visst icke tänkte på att
göra uppror. Hans vänner, de teoretiska kommunisterna funderade
möjligtvis på att utvandra till Cabets Ikarien i Nordamerika, men
icke att med våld grundlägga något sådant i Sverige. Polisen fann
också att revolutionshärden måste sökas på annat håll. Den kunde
dock ingenstädes påträffas.
Gatuppträden af mindre allvarligt, till och med ganska lustigt
slag voro de 1S51 i Stockholm, liksom i Upsala och på andra
ställen, förekommande gåsmarscherna (fig. 216), hvilka här stundom
växte till riktigt storartade processioner och framkallade löje hos
alla, utom hos dem som ofrivilligt fingo gå i spetsen för rörelsen
och hos polisen som ansåg dessa marscher höra till den offentliga
ordningens störande. De upphörde först sedan ej blott polisen,
utan äfven garnisonen ingripit och med våld undertryckt dem.
Ransakning hällen blaf i hast,
Och mången syndare blcf fast,
För det han varit gås,
Så går det till, gunås.•
Vid gatuppträden i Mars 1864, de senaste som väl fä räknas
till gamla Stockholm, hittade polisen, under polismästar J. A.
Wal-lenbergs styrelse, på den utvägen att med vatten spruta bort
folk-skockningarna, och det lyckades.
* *
___________ t
• En ny visa om den stora GU:-Marschen. Sthlm IS5 * -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
