Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der förut funnits en bebygd tomt, hvilken 1768 upplåtits åt
advokatfiskal Risberg och 1790 inköptes af staden samt då utlades till
torg. Liksom afrättningarna utgjorde folkskådespel, så voro
spöslitningarna, rispiskningarna och »schavotteringarna» eller de i
halsjern vid pålen uppstälde förbrytarne ännu för få årtionden sedan
föremål för den skådelystna hopens nyfikenhet. Vanliga förfalskare
stodo i halsjern på Träsktorget, men sedel förfalskare »schavotterade
på Skeppsbron, midt för riksbankens hus. För sådana var dess utom
hängningsstraffet längst gällande, ehuru det pä senare tider icke
tillämpades, utan förvandlades i fängelsestraff.
Äldre straff voro redan förut afskaffade, såsom att bära stadens
stenar, ett strafifredskap, som nu förvaras i statens historiska museum,
hvilket användes mot lösaktiga qvinnor. Spanska fiolen (fig. 219),
ett annat skamstraff, tyckes hafva gjort tjenst för samma ändamål.
Polisen hade för öfrigt mycket besvär med dessa qvinnor och
förviste dem ur staden, men kunde ej hindra, att de ånyo dit inkommo
eller att andra inom staden intogo de förras ställe. Rispiskning
tillämpades ofta på dem. År 1642 utkom en förordning, att »de
konor, som offenteligen tillförene utur staden förvista och åter igen
inkomma, skola med tu par ris kåkstrykas». Sådana förordningar
upprepades sedan många gånger.
Ett ända till senare tider bibehållet straff var skantpallen i
kyrkorna, kallad »uppenbar kyrkoplikt» och från börjar» endast ett
efter utständet verldsligt straff återupptagande i församlingen.
Stockstraffet, förut här omnämdt, tillämpades endast pä lindrigare
lag-öfverträdelser.
Stadens fängelser voro frän början i fästningstornen och i
synnerhet i Kärnan, sedan kallad Tre kronor, i Stockholms slott,
hvilket skall hafva varit lika befolkadt som ohyggligt. Johan III ville
icke hafva några fångar i sitt slott, hvarför det gamla Draketornet,
sannolikt vid Mynttorget*, inrättades till fängelse, men det tyckes
dock icke hafva dröjt länge, förr än slottets fångrum ä nyo anlitats.
År 1624 var åtminstone en gård, ungefär der yttre borggården nu
är, använd till Smedjegård, der brottslingar sannolikt höllos till strängt
arbete, men dit också frän barnhuset fördes alla fångar som skulle
»under öfverhetens ögon» gå till afrättsplatsen. Barnhuset var
nämligen enligt den ursprungliga planen äfven tukthus, och der skulle
också gröfre missgerningsmän intagas. Två kungliga bref, af 1664
och 1667, förordnade, att de fängelser som voro i Smedjegården
• Om Draketomet gränsat till St. Laurentii gränd, nu Storkyrkobrinken, så har
det ingalunda, såsom några uppgifvit, skänkt sitt namn åt Drakens gränd mellan
Österlånggatan och Skeppsbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
