Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingo uppfriskande skurar, där asarne foro fram. Mot
kvällen anlände de till Ysäter och välkomnades af Egil
och Groa. Bockarne afselades, och charen ställdes in
mellan de väggar, där den vid Tors besök alltid har sin
plats. Tor far aldrig efter sitt bockspann öfver
Elivågor, utan vadar öfver detta vattendrag, och han färdas
alltid till fots i Jotunheim. Medan han är där, vakta
alfkrigarne i Ysäter hans dragare och resedon. Tor är
en ypperlig vadare, och intet vattendrag, hur djupt det
må vara, hindrar honom, ty han har den egenskapen,
att i mån af vattnets djup växer hans egen höjd, så att
vattnet aldrig når honom högre än till starkhetsbältet,
fast det händer, att böljorna, om sjögången är stark,
kunna slå honom upp mot skuldrorna. När han kommit
i land, återfår hans kropp sin vanliga längd.
Tor gaf sig denna gången icke tid att stanna och
förpläga sig hos Egil. Han begaf sig med Tyr öfver
Elivågor, sedan han, som vanligt, uppryckt en rönn vid
stranden, för att hafva den till staf under vadandet.
Sedan de gått, kom Loke till Egils borg, i hvilket
föregifvet ärende är okändt, och emottogs gästvänligt.
Kvällsmat skulle nu beredas, och som Tors bockar funnos
att tillgå, beslöt man, att den ene af dem skulle slaktas.
Detta kan utan fara ske, om man blott iakttager, att den
slaktade bockens ben blifva i oskadadt skick nedlagda
på det afflådda skinnet, ty när Tor svänger sin hammare
öfver lämningarna och signar dem, står bocken upp igen,
lika stark och kry som någonsin. Vid kvällsmaten
pratade Loke med fostersonen på stället, den unge Tjalve,
och narrade honom att med knifven klyfva ett af
bockens lårben för den läckra märgens skull. I god tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
