Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klenoderna och jämfördes med hvarandra. Asarne ville
hafva rundlig tid att göra flere rön, innan de fällde den
vanskliga domen i det af Loke gjorda vadet. De
började väl också tycka, att domen, huru den utfölle, vore
en betänklig gärning. Emellertid inträffade något, som
här nedan skall förtäljas och gjorde saken än vanskligare.
22.
MJÖDET I BYRGERS KÄLLA. ODEN HOS FJALAR.
Det är förut sagdt, att det rena oblandade mjödet i
skaparkraftens och visdomens källa ursprungligen
innehades af Mimer allena. Det är den dyrbaraste saften
och den mest eftertrådda i världen, och, som omtaladt
är, var det endast med själfuppoffring, böner och tårar,
som Oden i sin ungdom fick en dryck däraf.
Men det inträffade en dag, att uppe i Svitiod det
kalla, som var Ivaldes rike, upptäcktes i skogen, ej långt
från hans egen borg, en källa, kallad Byrger, hvars
källsprång vid hennes uppkomst och under hennes första
dagar måtte haft någon gemenskap med Mimers, ty ehuru
hon ej förlänade visdom, skänkte hon dock diktkonst och
glädje. Ivalde hemlighöll upptäckten och skickade, när
natten inbrutit, två af sina hemmavarande yngsta barn,
flickan Bil och gossen Hjuke, med en så till Byrger för
att ösa och hemföra dess mjöd.
Men barnen återkommo icke. Månen hade gått upp,
när de voro vid källan, och månguden såg dem, när de
öste mjödet. Han och Ivalde voro icke vänner. Ivalde
hade i urtiden bortfört en af mångudens döttrar,
Hildegun, och utan hennes faders samtycke gift sig med henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
