Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lucanus ser i Ossas dal blodströmmar flyta genom
sjön Boebeis.[1] Galfrid ser dalarnes
floder strömma af blod (flumina vallium sanguine manabunt).
Lucanus ser i den brådsnabbt öfver härarne fallande
natten skepnader af hädangångne fäder (defunctos patres)
sväfva förbi sin syn;[2] i Rom och dess
omnejd suckar det i grafurnorna, röster och vapenrassel förnimmas i
luften, vålnader kringsväfva och sjunga olycksbådande
orakel, Marius’ graf rämnar, och ur sin hvilostad vid
Anios böljor reser inbördeskrigens väldige kämpe sitt
hufvud, hvars åsyn ingifver de flyende landtmännen
förfäran.[3]
– Galfrid förtäljer, att, medan himmelen hotar med
förskräckliga järtecken och hafvets böljor resa sig, skall
stoftet af hädangångne fäder (pulvis veterum) få nytt lif.
Lucanus i sin ryktbara skildring af druidskogen
sjunger, att man där kan få se idegranarne kullstupande
återtaga en upprät ställning (procumbentes iterum
consurgere taxos). Har han menat, att träden i sin nya
ställning skjuta grenarne ned i jorden och lyfta rotkronan
i höjden? I hvarje fall kan Galfrid här hafva fått
uppslaget till det järtecknet, att rötter och grenar skola skifta
sätt med hvarandra.
Äfven i fraser och ordaval röjer sig Galfrids
beroende af sin förebild. I stället för det vanliga aquarius
nyttjar Lucanus ordet urna för vattumannens tecken, när
metern inbjuder därtill. Oberoende af metriska fordringar
återfinnes samma bruk hos Galfrid. Lucanus talar om
skorpionens flagrans cauda; Galfrid säger, att hans cauda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
