Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämdhet känneteckna årstidernas skaplynnen. Den tredje
lodräta raden omfattar de gemensamma tecknen (signa
communia), kallade så, emedan de förmedla en
bortgående årstid med en annalkande.
Att Galfrid från mångfaldiga närbelägna håll kan
hafva hört och i mångfaldiga, på klosterbokhyllorna
befintliga latinska böcker kan hafva läst om stjärneridter,
är redan visadt. När han, med dessa föredömen för
sina ögon, anordnar en stjärneridt för egen räkning, till
prydnad åt sin Merlinprofetia, ville vi gärna tilltro hans
uppfinningsförmåga så pass mycken originalitet, att han
utan särskild påstötning kunde utsett jungfrun till att rida
på skytten, helst denne icke är en vanlig skytt, som det
blefve något burleskt att rida på, utan en centaur med
en kraftig hästrygg, den lämpligaste och för en ridfärd
mest inbjudande af alla ryggar i djurkretsen. Icke dess
mindre kunna vi visa, att en påstötning äfven här ägt
rum. På vår tabell[1]
ser läsaren jungfrun, sommarens
tredje tecken, sitta omedelbart öfver skytten, som är
höstens tredje. Vill hon rida, behöfver hon endast sänka
sig litet för att uppfylla Galfrids förutsägelse: Ascendet
virgo dorsum sagittarii. Hon behöfver icke frukta, att
skytten skall bära henne ogärna. Manilius hade redan
längesedan låtit medeltiden veta, att skytten är oxens
medtäflare om jungfruns ynnest. På grunder, som
astrologerna funno giltiga, försäkrar vår poet, att skytten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
