Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - II. Himlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Också var det efter tretio års arbete, som Copernicus
utgaf sin bok angående himlakropparnas rörelser; det var
efter tjugo års forskningar, som Galilei framkom med
principen om pendeln; det var efter sjutton års ihållande
mödor som Kepler lyckades formulera sina lagar; den
åttatioårige Newton sade, att han ännu icke lyckats förstå
himlarnas mekanism. Och man vill låta oss tro, att dessa
sublima lagar, som så mäktiga snillen med svårighet
lyckades finna och formulera, icke uppenbara i den orsak,
som föreskrifvit materien dem, ett förnuft, som är
åtminstone lika med det menskliga förnuftet! Renan skrifver
denna fras: »För min del så tror jag, att det i universum
icke finnes något förnuft, som är öfverlägset menniskans.»
Och man vågar taga sin tillflykt till tillfälligheter hvilka
ej finnas, för att förklara, att det icke finnes någon
förnuftig harmoni i verldsbyggnaden! Hvad skulle det då
behöfvas, för att tillfredsställa Eder, Guds herrar kritici?
Jo, det skulle först och främst behöfvas, att ej någon
rymd (!) fanns eller att denna rymd vore mindre stor, ty
der är ovilkorligen alltför god plats i det oändliga: »Om
det vore af vigt för en individuel skapande styrka», säger
Büchner, »att skapa verldar och boningar för menniskorna
och djuren, så återstår oss att veta, hvartill denna
ofantliga, tomma, öde, onyttiga rymd tjenar, i hvilken solarna
och globerna simma? Hvarför ha ej de andra planeterna
i vårt solsystem gjorts beboeliga för menniskorna?» Ni
framställer der verkligen en mycket enkel fråga. Således
behagar det dessa herrars fantasi att förklara rymden
onyttig och att vilja, det alla verldskropparna stå i gemenskap
med hvarandra. Karrikatyrtecknaren Granville har redan
förut haft samma ide; han framställer verkligen i en af
sina förträffliga croquis, huru Jupiters innevånare gå på
en hängbro och promenera öfver till Saturnus, under det
de röka sin regalia. Saturni ring är der blott en stor
balkong, på hvilken saturniboerna komma ut om aftnarna
och hemta frisk luft. Om detta är det universum man
önskar sig, hvars första följd skulle bli att verldssystemet
gjordes omöjligt, skulle uppfinnarne deraf göra bättre i att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
