Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - I. Materiens omlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertygelse stärkes i hvarje ögonblick. Hvad man i
naturen prisade såsom hemlighetsfullt, det våga vi med vårt
förstånd probera, och hvad hon fordom frambragte
organiseradt, det låta vi krystallisera.
Mefistofeles. Den som lefvat länge har mycket
erfarit; för honom kan ingenting nytt ske på detta sätt.
Jag har redan under mina vandringsår sett
krystalliserade folk.
Wagner (alltjemt uppmärksamt betraktande flaskan).
Det stiger, det blixtrar, det kokar? Om ett Ögonblick är
det gjordt! En stor plan synes i början dåraktig; men
hädanefter vilja vi skratta åt slumpen, och sålunda skall
en hjerna, hvilken tänker förträffligt, i en framtid äfven
kunna göra en tänkare. (Betraktar hänryckt flaskan.)
Glaset klingar genom en förtjusande kraft; det grumlas, det
klarnar; alltså måste det blifva något! Jag ser en liten
vacker karl komma i prydlig gestalt och gestikulera. Hvad
kunna vi, hvad kan verlden mera begära? Hemligheten
ligger ju afslöjad i öppen dag; lyssna blott till detta ljud,
det blir röst, det talar!
Homunculus (frän flaskan till Wagner). God dag,
pappa! Hur’ står det till? det var då ej något skämt!
Kom, tryck mig hjertligt till ditt bröst, men icke för hårdt,
att glaset ej springer sönder! Sådan är tingens egenskap:
för det som är naturligt är verldsalltet knappast tillräckligt;
det med konst frambragta fordrar deremot ett inskränkt
rum. (till Mefistofeles). Men är du här, din skälm! Jag
tackar dig, min kusin, Ögonblicket är valdt; ett lyckligt
öde för dig till oss. Eftersom jag nu befinner mig i
verlden, så vill jag handla och genast förbereda mig till
arbetet; du är tillräckligt skicklig att for mig förkorta vägen.
Wagner. Blott ett ord ännu! Hittills har jag ofta
måst blygas, då gammal och ung bestormat mig med
problemer. Så t. ex. hade ingen ännu kunnat förstå, huru
själ och kropp passa så väl tillsammans, huru de hålla
hvarandra så fast, liksom för att aldrig skiljas åt och
likväl alltjemt förgifta dagarna för hvarandra; och sedan ...
Mefistofeles. Vänta! Jag skulle heldre vilja spörja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
