Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - I. Materiens omlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För det närvarande, vi erkänna det med Laugel <footnote><i>Science et Philosophie.</</i>footnote>, »kan
vetenskapen låta sig förledas till tvifvel, till förnekelser,
som förfära oss; men den har äfven sina egna mysterer,
hvilka det menskliga ögat ej kan utransaka. Hon nöjer
sig också med ord för hvarje gång som det är omöjligt
att intränga i sjelfva fenomenernas väsende. Hvarom talar
oupphörligt kemien? Om »valfrändskap». Är icke denna en
utan bevis antagen kraft, en entitet hvilken lika litet kan
vidröras, som lifvet eller själen? Kemien skickar bort till
fysiologien lifvets ide och vägrar att sysselsätta sig dermed;
men har den ide kring hvilken kemien vänder sig
någonting mera verkligt, realt? Denna ide är ofta ofattlig, ej
allenast till sitt väsende, utan äfven till sina verkningar.
Kan man t. ex. ett ögonblick begrunda de lagar hvilka
äro kända under namnet Berthollet’s lagar, utan att inse,
att man befinner sig uti en ogenomtränglig hemlighet?
Finns det icke något som måste förvirra anden i det enkla
fenomenet af en förening, uti denna hänförande makt som
drifver emot hvarandra de atomer hvilka söka och förena
sig med hvarann i det de draga sig undan från de
sammansättningar som förut fängslade dem? Ju mera man
studerar vetenskaperna i deras metafysik, desto mera kan man
öfvertygas om, att denna har ingenting som är oförenligt
med den mest ideala filosofi: vetenskaperna analysera de
olika tingens förhållanden till hvarandra och mäta dem,
de upptäcka de lagar som styra den fenomenala verlden;
men det finnes intet fenomen, huru ringa det än må vara,
som icke ställer dessa lagar inför tvänne ideer, Öfver hvilka
den experimentala metoden ingenting har att säga: i första
rummet det genom fenomenerna förändrade ämnets inre
väsende; i andra rummet den kraft som frammanar dessa
förändringar. Vi känna och se endast det yttre, skenet;
den sanna verkligheten, den substantiela verkligheten och
orsaken undgå oss. Det är värdigt en upphöjd filosofi att
betrakta alla de särskilda krafter hvilkas
verksamhetsyttringar analyseras af de olika vetenskaperna, såsom utgångna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
