Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina herrar, som skolen lyfta mitt verk till lika höjd med
naturens. Om den minsta docka och den gröfsta
mekanism uppenbara för Voltaire tillvaron af en eller flera
tillverkare, hvad går då deras förnekelse ut på, som vägra att
se en byggmästare i verldsbyggnaden sublima harmoni?
Det är på detta sätt som, — hvilken godtyckliga krets
det än må vara, som vi tänka uppdraga, omkring Skaparens
märkbara verksamhetsyttring och genom hvilken vi tillmäta
oss att begränsa hans närvaro, — Gudsidéen med en
sällsam finhet städse undgår oss genom blotta vidröringen.
Denna för det oskapade väsendets idé särskilda egenskap
uppenbarar sig vid hvarje slutledning af vårt försvarstal!
Man har sagt oss, att Darwin hade vid sin sida en
engelsk teolog, hvilken åtog sig att »arrangera sakerna» och
bibehålla en ständig öfverensstämmelse mellan den store
naturforskarens religiösa samvete och den föregifna
konseqvensen af hans teori om det naturliga valet. Hans
franska öfversättarinna gör sig för öfrigt besvär med att
underrätta oss om, »att Darwin förgäfves protesterar emot,
att hans system skulle på något sätt vara stridande mot
Gudsidéen.» För vår del, skola vi med verklig inre
tillfredsställelse här till våra enskilda tankar foga författarens
till »Arternas Ursprung»: »Jag ser ej något skäl», säger
han, »hvarför de i detta verk framställda meningar skulle
såra de religiösa känslorna hos hvem det än vara må. För
att visa, huru föga varaktiga sådana intryck äro, ar det
dessutom tillräckligt att erinra om, att den största upptäckt
som någonsin blifvit af menniska gjord, nämligen teorien om
tyngdlagarna, af sjelfva Leibnitz angripits såsom
omstörtande den naturliga religionen. En ryktbar författare, a
divine, skref till mig en dag, att han efter hand kommit
till det erkännandet, att den har en lika riktig och stor
uppfattning af Gudomligheten, hvilken tror, att denna
endast skapat några ursprungliga former, i stånd att af sig
sjelfva utvecklas till andra gagneliga former, som den
hvilken tror, att det behöfs en ny skapelsehandling, for att
ifylla de genom dess lagars verkning förorsakade tomrum.
Ansedda författare synas fullt belåtna med hypotesen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
