Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprung, M. Ch. Darwin, redogör sjelf[1] på följande sätt
för de allmänna fakta på hvilka den stödjer sig.
Man finner bland husdjuren en stor föränderlighet:
denna tyckes förnämligast härleda sig deraf, att
återalstringssystemet är högligen emottagligt för inverkan af förändringar
i lifsförhållandena och ej längre återalstrar noggrannt
moderformen. De särskilda formernas föränderlighet står under
ledning af ett visst antal mycket invecklade lagar, såsom
bruket eller bristen af organernas öfning, såsom den
omedelbara verkningen af lefnadssättets fysiska förhållanden. Våra
husdjur hafva undergått djupa förändringar, hvilka genom
arf öfverflyttats under mycket långa tiderymder. Så länge
lefnadsförhållandena förblifva desamma, hafva vi skäl att
tro, det en förändring, som redan under flera generationer
öfverflyttats från den ena till den andra, kan fortfarande
öfverflyttas under en nästan oändlig följd af geologiska
grader. Å en annan sida är det bevisadt, att föränderligheten,
då den en gång börjat uppenbara sig, ej upphör helt och
hållet att verka; ty nya varieteter frambringas ännu då och
då bland våra äldsta husdjur.
Menniskan gör ej förändringarna; hon endast utsätter,
och ofta utan afsigt, de organiska varelserna för nya
lefnadsförhållanden, och då frambringar naturen förändringar, i det
hon verkar på organisationen. Vi kunna välja dessa
förändringar och hopa dem i den riktning vi behaga. Vi
lämpa således antingen djuren eller växterna efter vår egen
fördel eller vårt nöje. Ett sådant resultat kan systematiskt
erhållas eller tillochmed utan vetskap om den åstadkomna
verkningen: det är tillräckligt att en och hvar, utan något
slags tanke på att förändra racen, företrädesvis behåller de
individer som vid hvarje gifven epok äro honom nyttigast.
Det är, säkert, att man kan förändra de för en art
utmärkande egenskaperna, i det man vid hvarje på hvarannan
följande generation utväljer individuela olikheter, och denna
valprocedur har varit den förnämsta verkande orsaken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
