Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra motståndare säga det, och hans största arbeten utfördes
under hans långvariga och grymma sjukdom); kemisten
Vauquelin, bondson från Saint-Andre d’Hebertot (Calvados),
hvilken, sedan han tjenat som laboratoriigosse hos en
landtapotekare, kom till Paris utan att ha någonting mera än
sin matpåse på ryggen och en ecu i fickan. Huru ingå
qväfvet eller fosforn i viljans afsöndring hos dessa ryktbara
lärda och på hvad sätt beter sig kolet for att föra dem
till den intellektuela sferens högsta spets? Oaktadt de
ogynsamma omständigheter, mot hvilka de hade att kämpa
alltifrån första timmarna af sin lefnad, skaffade dessa
framstående män sig blott genom utöfningen af sina
själsförmögenheter ett lika fast som varaktigt rykte, hvilket alla
verldens rikedomar icke skulle kunnat köpa.
Låtom oss nu äfven nämna kirurgerna John Hunter,
Ambroise Pare och Dupuytren, födda i låga vilkor. Man
berättar om Dupuytren, att han, på den tid då han
studerade uti skolan i Marche, bebodde med en skolkamrat en
kammare hvars hela möbelmang bestod i trenne stolar, ett
bord och ett slags säng, i hvilken de båda ynglingarna
turvis hvilade. Deras hjelpkällor voro så ringa, att de
mycket ofta måste lefva af endast vatten och bröd.
Dupuytren började arbeta redan klockan 4 på morgonen. Det
är bekant att han blef den störste kirurgen på sin tid.
Behöfva vi väl nämna Joseph Fourrier, son till en
skräddare i Auxerre; Conrad Gesner, naturforskaren, son till en
garfvare i Zürich, eller Pierre Ramus, Shakspeare, Voltaire,
Rousseau, Molière, Beaumarchais, tankens stora arbetare,
hvilka genom sin själskraft allena kullkastade de stängsel
som de sociala kasterna hade rest for folket?
Det skulle vara oss lätt att kunna komma med ett
oändligt antal dylika exempel. Inom den menskliga
verksamhetens alla grenar, inom vetenskap, skön konst,
litteratur, allmänna angelägenheter, äro de verkligen så talrika
att man befinner sig i en riktig embarras des richesses, och
att det är mycket svårt att göra ett val bland denna hop
af märkvärdiga män, hvilka för sin framgång ha att tacka
sin arbetsifver och sina tåliga ansträngningar. Det är t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
