Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärka den menskliga storheten. Men det kan ej hända., att
själen icke skulle bekräfta sitt värde, att hon icke skulle
beherrska materien, att hon icke med kraft skulle skapa sig
sitt medium och sitt klimat. Ateismen märker icke, att om
menniskans personlighet vore resultatet af naturens
nödvändiga inflytande, så skulle barnet och vilden, hvilka mera
uteslutande beherrskas af detta inflytande, vara mera
menniskor, mera fullkomliga, än den lärde, tänkaren och
konstnären. En sådan konseqvens tillintetgör i och för sig allena
våra motståndares princip.
Moleschott skrattar tanklöst åt den spirituele och
spiritualistiske kemisten Liebig, derför att denne lärde tänkare
skrifvit följande fras: »Menniskan har ett visst antal behof,
hvilka ega sin källa i hennes andliga natur och ej kunna
tillfredsställas af den fysiska naturens krafter; dessa behof
äro de olika vilkoren för hennes förståndsförmögenheters
utöfning.» Det är tydligt, genmäler Moleschott, att dessa
ord ej ha någon mening. Kan den menskliga ärelystnaden
tänka sig ett stoltare mål, än anspråket på att kunna höja
sig till behof hvilka naturens krafter ej förmå
tillfredsställa?
Helt säkert har författaren till »Lifvets Omlopp» aldrig
känt denna åtrå, som står öfver den fysiska naturen och
de krafter som styra henne; han har aldrig tänkt på det
skönas och godas ideal; han har aldrig utträdt ur de
kroppsliga funktionernas krets: djurisk assimilering och
desassimilering. Om detta är sannt, så beklaga vi det, och vi
bedröfvas öfver att veta, att det inom den tänkande
menskligheten linnes varelser för hvilka den intellektuela verlden
är helt och hållet tillsluten. Men jag vänder mig till eder,
tänkande ande, som läser dessa rader, hvem ni än må
vara, man eller qvinna, gubbe eller barn, yngling eller
ungmö: Tror ni, att alla själens behof, alla hjertats
känslor, all tankens trängtan uppåt icke syfta mot ett mål som
står ofvan naturens materiela ombildningar? Tror ni, att
vår menskliga personlighets alla böjelser och sträfvanden
äro inneslutna inom de sinliga förnimmelsernas och
sensualismens krets ? Om ni älskat i de tjusande timmarna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
