Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den meteoriska nederbörden i dess förhållanden till den organiska naturen - Harmonien emellan jordens och dess invånares utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förderfliga insekter hafva derigenom blifvit bortblåsta från jorden.
Äro de tropiska stormarne häftigare än våra, så blifva äfven
deras spår så mycket hastigare igensopade genom raskare
vegetation. Så ersätter den milde skaparen här liksom
öfverallt de skador, som understundom åstadkommas genom
rubbningar i naturens likformiga gång; så dölja sig öfvervägande
välgerningar bakom de skenbara utbrotten af hans vrede.
—
SJUNDE KAPITLET.
Harmonien emellan jordens och dess invånares utveckling.
Jordklotets revolutioner. — Kan man följa en planmessig utveckling i dess
historia? — Alluvialslätternas bildning. — Bergens välgörande inflytande på
det organiska lifvet. — Inflytandet af den bestående fördelningen af land
och haf — och af kontinenternas mångfaldiga sönderdelning. — Hvad lära
oss urbergens försteningar? — Stenkolsflötserna. — De underjordiska
skatternas förhållande till menniskan. — Inflytandet af årstidernas vexling på
det organiska lifvet. — Huru fördelaktigt det är, att icke hvarje land
frambringar allt, hvad menniskan behöfver till sitt underhåll och sina njutningar.
—
Solen, denna välgörande himlakropp, ligger allt för långt
ifrån oss, för att vi skulle kunna närmare utransaka dess
byggnad, och äfven de oss närmaste planeterna äro för långt
undanryckta vår iakttagelse, för att vi skulle kunna hafva någon
noggrannare kunskap om deras fysiska tillstånd.
Men jorden, vår moder och vår arfvedel, ligger öppen för
våra blickar, vi genomvandra alla hennes zoner, vi mäta
djupet af hennes vatten, vi genomgräfva hennes ytliga lager, vi
undersöka de förstenade qvarlefvorna af utdöda växt- och
djurslägten, hvilka hon gömmer i sitt sköte liksom i en storartad
sarkofag — vi studera henne uti hennes vattens aflagringar,
uti verkningarne af den underjordiska elden, uti de vulkaniska
utbrotten, uti betydliga landmassors skakningar — och på detta
sätt hafva vi erhållit kunskap om mycket rörande så väl
hennes närvarande tillstånd som de många förändringar, hvilka
hon måst undergå, innan hennes skorpa erhållit sin närvarande
gestalt och utbildning, innan fasta landet och oceanen vunnit
sina nuvarande begränsningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
