Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas rotlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den fetaste jordmån. Deras rötter nedsänka sig till ett
betydligt djup, förgrena sig åt alla rigtningar och bilda ett
fullkomligt nätverk, som gifver den lösa sanden en större fasthet,
under det de stora, höga bladen skydda ytan för uttorkning och
skänka talrika små växter, hvilka så småningom bekläda
sanden med ett nytt grönt täcke, ett skydd mot vind och väder.
Till dessa höra sjöärten (Lathyrus maritimus), som lemnar ett
förträffligt boskapsfoder, under det hennes djupt nedträngande
rötter äfvenledes bidraga till sandens befästande, vidare
qvesveden med sina små violetta blomblad och gyllene knoppar,
den med rosenfärgade blommor utrustade soldanellan
(Convolvulus soldanella), dynernas lilla vackra viol och så många
andra små täcka växter, hvilka pryda dessa annars så enformiga
sandkullar. Utan dynernas gräs skulle de häftiga hafsvindarne
föra flygsanden långt in uti landets inre och belasta många
leende fält, som för närvarande lemna de rikligaste skördar,
med ofruktbarhetens förbannelse; men emot den rasande
stormen, som med full kraft brusar fram öfver hafsvågorna, sätta
dessa nyttiga växter sitt sega motstånd och håna hans
förstörande våldsamhet. Vinden skulle vilja jemna allt och
nedtrycka allt uppåtsträfvande, men de upptorna dynerna honom
till trots och omgifva den sandiga hafsstranden med en
fortlöpande kedja af skyddande kullar. Tre stora exemplar af
sandröret äro i stånd att qvarhålla mera sand än den största
lastvagn förmår bortsläpa, och ju mera sanden växer omkring
röret, desto yppigare är dess utveckling och desto mera
förgrena sig dess rötter. Så uppstå och bibehålla sig dynerna —
dessa smala strimmor, hvilka skilja två så olika verldar ifrån
hvarandra — här det gungande, oändliga hafvet, på hvilket
fiskaren mödosamt söker sitt byte, der den fruktbara åkren, åt
hvilken den fredlige landtmannen, obekymrad om det vilda
elementets närhet, anförtror det sig rikligt förökande utsädet.
Javas tropiska dyner smycka sig med en liknande flora och
hafva nästan samma växter att tacka för sin uppkomst och
fortfarande tillvaro som de sandhöjder, hvilka begränsa
Nordsjöns flacka strand. Der ser man ett stort, taggigt gräs
(Spinifex squarrosus) vidt och bredt utsträcka sina rankor, der
blomstra i stället för soldanellan tvänne andra, åkerbindan
liknande växter (Ipomaea maritima, Ipomaea litoralis) och
förekomma på många ställen i sådan mängd, att sanden är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
