Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De mikroskopiska djurformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under det de flesta infusionsdjuren antingen såsom
vorticellinerna äro fästade på andra kroppar eller lifligt simma
omkring, krypa trichoderna långsamt omkring på
mikroskopiska vattenväxter förmedelst de korta, borstlika bihang, som
äro fästade på den undra sidan af deras sköldformiga,
tillplattade kropp och liksom sjöborrens taggar blifva satta i rörelse
genom sammandragning af den substans, vid hvilken deras
basis är fästad. Inom denna lilla verld, som ännu uti sig
innehåller så mycket gåtlikt och obekant — ty ännu har man ej
hos något enda infusionsdjur följt hela lifsprocessen i alla dess
förvandlingar, så att många såsom sjelfständiga uppförda
slägten utan tvifvel blott äro olika utvecklingsgrader af ett och
samma djur — förekomma sålunda nästan alla de rörelsesätt,
som vi iakttaga hos vattnets högre utvecklade invånare: fiskens
pilsnabba framskjutande, vattenloppans hoppande stötvis,
vattenbaggens raska vridning, sjöanemonens sammandragning och
blodigelns långsamma krypande!
Infusionsdjuren lefva nästan blott i vatten, de flesta i
pussar, sumpar, dammar och brunnshålor, många i hafvet och
blott några få så väl i sött som salt vatten. Några uppehålla
sig i fuktig svartmylla, andra föra ett parasitiskt lif icke blott
i magslemmet på grodor och regnmaskar, utan äfven i
kroppen på andra infusionsdjur. Så suga sig acineterna med sina
snabelartade bihang ofta flera på en gång fast vid det en
tolftedels linea stora toffeldjuret, och Ehrenberg tror sig till
och med på parasitiska infusionsdjur hafva funnit andra sådana
Bland alla djur hafva de minsta den vidsträcktaste
utbredningen. Många förekomma nästan i alla slags vatten, och just
de uti infusioner ymnigast uppträdande äro verkliga
kosmopoliter, i det de blifvit funna i södra och norra polarhafvet, vid
kusterna och i öppna hafvet, djupt ned i Freibergs grufvor
och högt upp på bergen.
Infusionsdjurens fortplantning försiggår hos några arter
genom bildandet af ägg, men oftast dock genom frivillig
sjelfdelning på längden (fig. 10, D, E, F) eller tvären, eller också
äfven samtidigt på båda sätten. Djuret får på midten en allt
tydligare insnörning och delar sig slutligen i två hälfter, hvilka
sedan såsom två fullkomliga djur snart åter dela sig. Då det
delade djuret redan efter 6—8 timmar har förmåga att
undergå en ny delning, blifver lätt förklarligt huru vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
