- Project Runeberg -  Gud i naturen /
152

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöanemonerna och stenkorallerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vatten intränga i sina hålrum, förminskar derigenom kroppens
specifika vigt och drifver lugnt omkring i vattnet, tills det åter
får lust att klänga sig fast någonstädes på bottnen. Sålunda
har försynen på alla sätt förträffligt dragit försorg om
sjöanemonen. Den kan väl icke se och höra, men det fruktbara
hafvet är så rikligt uppfyldt med näringsämnen, att hon aldrig
behöfver lida brist, oaktadt hon blott förmår gripa hvad
slumpen tillför henne. Då hon dessutom är försedd med
tillräckliga försvarsmedel, går mången storm utan verkan förbi henne.
Dukar hon slutligen under för den obarmhertiga Parcen — ty
förr eller sednare kommer äfven hennes stund och blott sällan
torde hon väl få dö en naturlig död — har hon dock
åtminstone på sitt sätt njutit af lifvet; ty när hon öfvergjuten af det
klara solskenet utbreder sin strålkrona i det med otaliga
lefvande varelser uppfyllda vattnet vid kusten, kan man vara
säker på att en känsla af behaglig tillvaro genomtränger hennes
dunkla, drömmande existens.

De enkla, köttiga, fritt simmande sjöanemonerna utgöra
trots sitt stora antal och förbredning öfver alla haf dock blott
en liten del af polypverlden, som till sitt ojemförligt
öfvervägande flertal består af sammanvuxna, i den innerligaste
förening lefvande djur. Blott några få sitta med sin basis i
gyttjan, såsom sjöfjädern och hafsspolen (Pennatula), och äro då
helt säkert äfven utrustade med en ringa förmåga att ändra
plats, blott några få bilda sig, såsom hafskocken, en
svampartad, fastsittande stock, men de flesta öfverdraga, såsom
ädelkorallen, ett stenartadt axelskelett med en lefvande skorpa
eller afsöndra utvändigt, såsom den tropiska oceanens
refbil-dande stenkoraller, en fast, hård stenmassa, ur hvars talrika
celler de framsträcka ett vackert färgadt, strålformigt hufvud,
som efter behag kan tillbakadragas.

De särskilda djuren äro väl här betydligt mindre än våra
sjöanemoner, men ett så mycket större rum intaga deras
kolonier, så att Forster såg korallstammar af 15 fots höjd och 3
fots genomskärning och Dana till och med omnämner poriter
af 20 fots höjd och 10 fots tjocklek. Liksom växterna föröka
sig dessa stenpolyper vanligen genom knappar, så att hvarje
korallstock är att betrakta såsom en familjkropp, på hvilken
förfäder, föräldrar, barn, barnbarn och barnbarns barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free