Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crustaceerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOTREDJE KAPITLET.
Crustaceerna.
Deras vidsträckta utbredning och betydliga olikhet. — Fransfötterna. —
Parasitkräftorna. — Sköldkräftorna. — Ringkräftorna. — De fullkomliga kräftorna
och krabborna. — Ändamålsenlig anordning af deras respirationsorganer. —
Crustaceernas ben. — Deras tugg- och matsmältningsverktyg. — Kräftornas
skal. — Den årliga skalningsprocessen. — Reproduktionsprocess. —
Metamorfoser. — Crustaceernas vidsträckta utbredning. — Deras vigt uti
oceanens ekonomi. — Deras fiender. — Deras skydds- och anfallsmedel. —
Klorna. — Parasittäcke. — Pungkräftan. — Snäckväktaren. — Eremiten. —
Landkrabbornas märkvärdiga instinkt.
——
Sedan vi uti maskarne betraktat leddjurens lägsta typ,
vilja vi nu kasta en blick på crustaceernas formrika verld,
som i gestalternas mångfaldighet täflar med insekterna.
Men under det de sednare till största delen välja fasta
landet till sin vistelseort och med sina otaliga legioner
beherrska skog och ängar, har åt crustaceerna hufvudsakligen hafvet
blifvit anvisadt till hemvist, der de spela en icke mindre
betydande roll och i många tusen arter sträcka sig från eqvatorn
till de isbetäckta polerna.
Det är svårt att framställa en allmän bild af dessa djur,
emedan de till sin yttre gestalt så betydligt afvika ifrån
hvarandra; ty hvilken skillnad är det ej mellan de fastsittande
hafstiilpanerna, de tröga hvalfisklössen, de i vattnet muntert
tumlande cycloperna, de mångbenta vattensuggorna, de
långstjertade humrarne och de korta, hopträngda krabborna!
Lika svårt är det att i en allmän beskrifning omfatta alla
dessa så betydligt olika gestalters inre organisation, ty oaktadt
alla äro formade efter samma grundplan och alla hafva en
kropp, som är sammansatt af många merändels olika stora
ringar och i allmänhet består af tre delar — hufvud, bröstdel
och stjert — på hvilka med ledade fötter jemförliga bihang
äro infogade — är dock denna grundplan allt efter
lefnadssättets och utbildningens olikhet hos klassens särskilda
underafdelningar så betydligt modifierad, att det i många fall har
kostat naturforskarne stor möda att anvisa de lägre kräftorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
