Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som sparfven, hvilken förgäfves vrider sig under roffågelns klor,
eller rådjuret, hvars ben braka under boaormens mördande
omfamning.
Äfven kolibris äro för samma ändamål försedda med en
utsträckbar tunga, och hos de närbeslägtade honingsfåglarne
finna vi den ofta sluta med en penselartad spets för att ur
blomkalken kunna, så att säga, utborsta den söta saften.
Då fåglarne, som bekant är, ej hafva något tuggverktyg,
måste deras mage vara på ett egendomligt sätt beskaffad för
att ersätta denna brist. Nästan utan undantag finner man den
delad uti tvänne till sin byggnad tydligt olika afdelningar, af
hvilka den ena ofta blott uppträder såsom en måttlig
utvidgning af matstrupens nedre ända och alltid innehåller tätt
hopträngda, ofta rätt stora slangformiga körtlar, som i riklig mängd
afsöndra digestionssaften. På denna körtel- eller förmage
följer sedan den större egentliga eller muskelmagen, hvars
väggar isynnerhet hos fröätarne äro flera gånger tjockare, så att
den utvändigt rätt ansenliga magen dock blott innesluter en
obetydlig håla. Denna andra mage har till sin egentliga
bestämmelse att genom sin mekaniska inverkan befordra födans
kemiska förändring och är af denna orsak äfven särdeles starkt
utvecklad hos de fåglar, som hålla sig till vegetabiliska
födoämnen. Här finner man utom de ofvannämnda tjocka
muskelväggarne äfven dessa hårda hornskifvor, som synbarligen äro
bestämda till födans sönderrifning och skola ersätta fågeln
bristen af tuggapparat. Samma ändamål tjena utan tvifvel äfven
de stenar, som man i många fåglars mage ofta påträffar i
temligen betydlig mängd och som af dem instinktmessigt slukas.
Ofvanför magen märka vi äfven hos många fåglar en
utvidgning på matstrupen, hvaruti födoämnen kunna hopas i större
mängd. Kräfvan, såsom denna förrådskammare gemenligen
kallas, är isynnerhet hos fröätarne betydligt utvecklad. Då magen
blott kan rymma en ringa mängd och det derjemte för
digestionen är af stor vigt att den svårlösta födan tillbörligt blandas
med magsaft, kan man lätt inse nyttan af en sådan reservoir,
som blott långsamt uttömmer sitt innehåll. Dessutom tillåter
den äfven fågeln att raskt samla en massa födoämnen, som
räcka till för en längre tids behof, och sedan i all maklighet
digerera dem — en inrättning, som naturligtvis äfven bidrager
till hans säkerhet och skyddar honom för många obehag. Hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
