Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att så mycket som möjligt undgå uppmärksamheten,
betäckt med mörkfärgade lafvar och mossor, så att det erhåller
utseendet af en parasitisk växtknöl.
Andra fåglar intränga i hål på trädgrenar eller arbeta sig
till och med icke utan stor möda in uti trädens stammar,
under det ännu andra välja otillgängliga klippafsatser, remnor
och hålor, jordhål och kärr och slutligen till och med släta
marken eller någon måttlig fördjupning. Äfven menniskans
boningar lemnar mången fågel, som njuter den sällsynta lyckan
att blifva förskonad eller skyddad af djurverldens tyranner, en
välkommen plats till anläggande af hans näste. Vid detta val
är än afseendet på det skyddade läget, än beqvämligheten att
skaffa föda mera bestämmande, men understundom tagas äfven
andra omständigheter med i räkningen, såsom t. ex. den för
hackspettens hela lefnadssätt vigtiga mejselformiga näbben, som
gör det möjligt för honom att arbeta sig hål i träden. Nästet
ligger ofta mycket otillgängligt och ofta mycket väl gömdt,
under det många fåglar mera sörja för dess säkerhet genom dess
oansenliga, från omgifningen icke lätt urskiljbara yttre. Ty
liksom det finnes mycket försigtiga och rädda fåglar, äro andra
af en så dristig, käck eller sorglös natur, att de blott använda
ringa möda på att skydda sitt näste för fiender. Audaces
fortuna juvat!
Lika mångfaldigt och af flera olika orsaker beroende är
valet af material till nästet, hvaruti vi rätt ofta kunna urskilja
en yttre byggnad och en inre beklädnad, såsom t. ex. uti det
redan beskrifna kolibrinästet. Men huruvida en särskild yttre
byggnad måste uppföras, beror äfven af den valda platsens
beskaffenhet. Bygges nästet på släta marken, i jordhål eller
ihåliga träd, så kunna redan dessa håligheter göra samma tjenst
som en yttervägg; men har byggnaden behof af en sådan, så
begagnas dertill vanligen gröfre vegetabiliska ämnen, qvistar
och dylikt eller också användes fuktig lera eller plastiska
jordarter, såsom vi bland andra finna hos ugnfågeln (Furnarius
rufus), som förekommer uti Brasilien, Paraguay och vid La
Plata. Det märkvärdiga nästet, hvaraf fågeln erhållit sitt namn,
bygger han på de mest öppna och synliga platser, t. ex. på
spetsen af en påle, en naken klippa eller en cactus. Det
består af jord och korta grässtrån och har starka, tjocka
sidoväggar. Till formen liknar det fullkomligt en ugn eller en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
