Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bamburörsstammar, hvaröfver cirkelformiga säten för åskådarne äro
anbragta. Tigern insläppes alltid först, och det är
märkvärdigt att det fega djuret genast smyger sig intill palissaderna,
ser upp mot deras spetsar liksom för att mäta höjden och
dervid tid efter annan med vanmäktigt raseri gnisslar tänderna
mot åskådarne. Snart insläppes äfven buffeln, och nu
utvecklar sig ett högst intressant skådespel, hvilket är så mycket
mera spännande, som skenet här ersättes af verkligheten.
Buffeln vädrar genast tigern och råkar i ett fruktansvärdt raseri.
Hans näsborrar flåsa och ögonen blixtra af ursinnighet, under
det han ser sig omkring efter sin arffiende. Att se och
angripa honom är ett och detsamma. Med sänkt hufvud och
hornen rigtade rakt framåt störtar buffeln blixtsnabbt emot
tigern, under det den utsträckta svansen vittnar om djurets
så väl kraft som oböjliga energi. Tigern deremot håller sina
ögon skarpt fästade på honom och viker vanligen undan för
den framstormande buffeln, som är oförmögen att hejda sitt
vilda anlopp och derför understundom skadar de främsta bland
åskådarne, i det han med fruktansvärd våldsamhet ränner emot
palissaderna.
Tigerns enorma styrka ligger uti hans framtassar, hvilka
med ett enda väl rigtadt slag skulle kunna blifva
olycksbringande för motståndaren. Men liksom om buffeln rätt väl visste
detta, söker han beständigt bjuda honom pannan, angriper
honom med obändigt raseri och drager sig med förundransvärd
snabbhet tillbaka, så snart tigern lyftar tassen för att slå till.
Understundom följer honom tigern och gör ett förtvifladt språng,
hvilket buffeln antingen snabbt undviker eller också samtidigt
springer fram för att fånga sin motståndare på hornen. Man
har exempel på att tigern sprungit rakt öfver buffeln, så att
båda bytt plats med hvarandra, men tigern fortsätter vanligen
sina angrepp blott med en viss motvillighet, under det buffeln
knappt låter honom hemta andan, utan oupphörligt förnyar
sina stötar. Den ene synes påtagligen önska att det komme
till ett vapenstillestånd, under det den andre förer ett
utrotningskrig, så att slutligen den utmattade tigern trots sin täta
hårbeklädnad och den naturliga eftergifligheten hos hans tjocka
pels, på hvilken stötarne glida förbi, vanmäktig och rådbråkad
i alla lemmar dukar under för det sista dödande anfallet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
