- Project Runeberg -  Gud i naturen /
442

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som skall fångas deruti. Långsamt och försigtigt skrämmes
nu den vilda hjorden från ett betydligt afstånd af tusentals
drifvare i allt trängre cirklar mot den olycksdigra ingången,
hvilken genast sluter sig bakom djuren, så snart de kommit in
uti inhägnaden. Med vilda skrik och brinnande facklor
framstörta nu jägarne ur de inhägnaden omgifvande busksnåren
och föröka djurens bestörtning. Vildt rytande af vrede och
fruktan springa nu de förskräckta elefanterna omkring i sitt
fängelse, men alla deras försök att genombryta den starka
hägnaden äro fruktlösa, ty öfverallt möta dem brinnande facklor
och blixtrande spjut och öfverallt blifva de tillbakadrifna
genom skrik, trummor och gevärsskott. Öfver en timme
upprepa de sina ursinniga befrielseförsök med samma förtviflade
energi — tills de slutligen bedöfvade, utmattade och
tillintetgjorda — tränga sig tillsammans som en hjord förskräckta får
i midten af den inhägnade platsen och bilda en orörlig grupp
under skogsträdens djupa skugga.

Detta är dock blott den första akten af dramat, ty nu
måste de fångade djuren hvart för sig fastbindas med starka
tåg, hvilken uppgift är förenad med sina särskilda svårigheter.
Huru skickliga Panikeas eller de infödda elefantjägarne än
äro, skulle de dock ej kunna komma till målet utan
medverkan af de dertill dresserade elefanthonorna, hvilka sysselsätta
fångarnes uppmärksamhet och dölja jägarnes rörelser samt
sålunda göra det möjligt för dessa att lägga den ena snaran
efter den andra omkring djurens fötter, tills de slutligen äro
fullständigt fängslade.

Den snabba blick, hvarmed karlarne uppfatta en elefants
ringaste rörelse till begagnande af det gynnsamma ögonblicket,
och den skicklighet, hvarmed de kasta snaran om hans fot, så
snart han upplyfter den, och draga åt densamma, innan han
åter kan stryka af den med sin snabel, äro mindre
beundransvärda än den förvånande skarpsinnigheten hos de till denna
fångst dresserade elefanterna, som ådagalägga den
fullkomligaste kännedom af det eftersträfvade målet och de dertill
ledande medlen.

Under en stor elefantjagt, som sir Emerson Tennent år
1847 bevistade, såg han sålunda mera än en gång, att när en
af de vilda elefanterna just var i begrepp att utsträcka snabeln
för att borttaga det tåg, som en Panikea ville kasta om benet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free