- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
8

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-Kommen-]{+Kommen+} till Paris, gick han genast till prinsen af
Ponte
Corvo
och erbjöd honom att blifva konung i Sverige efter
Karl XIII:s frånfälle. Uti historien skall man knappast
kunna framleta exempel på ett sådant etourderie hos en
person,
och ännu sällsyntare var det, att denne person,
utan något parti, utan någon enda anhängare (friherre
Mörner var alldeles ensam om sin plan) och själf utan
förmögenhet och öfvervägande egenskaper, skulle kunna
lyckas i sådant företag. Återkommen från Paris, berättade
friherre Mörner för sin svåger hofkansleren, hvad han
gjort. Denne, högeligen förskräckt, nämnde det
genast för utrikesstatsministern v. Engeström och
statsrådet m. m. v. Essen. Mörner efterskickades och fick ånyo
upprepa, hvad han gjort, hvarefter grefve v. Essen
utbröt: »Pojke! ni borde sättas, där hvarken sol eller måne
kan skina på er.»

Jag var den tiden för ung och en på tjänstemanna^
banan ännu för litet avancerad person för att kunna
deltaga uti eller ens känna till de intriger, som i Örebro
förehades för vinnande af ändamålet: Bernadottes
utväljande. Nog af, den 21 augusti 1810 var den oförgätliga
dagen, då han af rikets ständer enhälligt valdes till
tronföljare, hvilket val äfven af Karl XIII, ehuru
motvilligt, gillades. Så snart prinsen fått veta detta, for han
upp till kejsar Napoleon och begärde hans tillåtelse att
få emottaga kallelsen. Napoleon tyckte icke om detta
svenska+} nationens val. Han hade aldrig kunnat med
Bernadotte, allt sedan denne senare vid det tillfälle, då
Bo-naparte hade beslutit att störta direktorium och i sådant
ändamål hade till déjeuner hos sig samma dag inbjudit
alla i Paris vistande generaler, kommit dit, klädd i
ci?
vila kläder, och så snart han fått veta, hvarom fråga var,
vägrat sitt biträde samt genast aflägsnat sig. Napoleon
hade alltid en slags fruktan för Bernadotte. Tvenne
storheter komma sällan öfverens. Napoleon skulle således gärna
hafva velat vägra den begärda tillåtelsen, men detta fann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free