Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granskaren kallad, innehöll i ett af sina nummer en skarp
artikel med förebråelser för deras pratsjuka,
Oaktadt de
gått ed på att icke omtala hvad som i konseljen förehades.
Redaktören af bemälda tidning var en, som hette Lindegren;
han hade Varit expeditionssekreterare uti krigsexpeditionen,
hade godt hufvud och mycken skicklighet, men genom
lättsinne ’och därifrån härledda dåliga affärer hade han kommit
på obestånd och nödgats taga afsked samt då företagit
sig att utgifva förenämnda tidning, som hade en rojalistisk
syftning och därför af regeringen understöddes med några
hundra riksdaler.
Protokollssekreterame funno sig
naturligtvis mycket förnärmade af den här ofvan omnämnda
tidningsartikeln och stämde redaktören till domstol för brott
mot tryckfrihetslagen, med påstående, att han skulle
bevisa hvad han skrifvit eller också straffas för lögnaktiga
uppgifter och utspridandet af osanningar, som å heder och
ära gå. Lindegren blef högeligen förskräckt; han kunde
naturligtvis ingenting bevisa. I sin stora nöd vände han
sig till hofkansleren friherre von Schulzenheim med
begäran, att han måtte förmå
protokollssekreterame att
återkalla stämningen. Schulzenheim bad först oss
statssekreterare söka öfvertala hvar och en af sina protokollssekreterare
att låta saken falla. Jag för min del förklarade, att jag icke
ämnade göra det, ty det var högst oanständigt och dåligt
af Lindegren att skrifva en sådan artikel. Schulzenheim
sammankallade då
protokollssekreterame och sökte själf
ver-ka £å dem. De förklarade bestämdt, att det enda sätt för
Lindegren att få stämningen återkallad var, att han i sin
tidning återkallade sin artikel med förklarande, att den
tillkommit af förhastande och mot båttre vetande; med
ett ord, att han gjorde offentlig af bön i sin tidning.
Lindegren krusade länge och försökte på allt sätt att få
nyttja lindrigare termer i sitt återkallande, men det hjälpte
icke, han måste underkasta sig att begagna de
förödmjukande termer, som
protokollssekreterame föreskrefvo (se
bilagan n:r 1), och så slutade den affären. Emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
