Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i deras åsyn in till konungen; emellertid hade detta till
följd, att deras sammanvaro med konungen medtog ett
godt stycke af natten, till stor förtret för de vakthafvande,
hvilka därigenom hindrades från att gå till hvila. För
att trösta sig med något, under det de väntade, hade
friherre Sixten Sparre, då sådana besök inträffade under hans
vaktgöring som kabinettskammarherre, fallit på den idén
att från konungens hofmästare rekvirera punsch, hvilken
då förtärdes af de väntande herrame. Någon gång
trakterades äfven de besökande därmed, då de passerade rummet.
En gång, då visiten hos konungen hade räckt längre än
vanligt, hade förmodligen den, som var inne hos konungen,
för honom berättat detta, ty den ovanliga händelsen
inträffade, att konungen följde med den besökande ut i
vaktrummet och ditkommen yttrade: »Hvad nu, mina herrar,
det luktar punsch här.» Nu var händelsen, att den aftonen
hade de icke druckit någon punsch, men Sixten Sparre
tyckte det var bäst att erkänna saken, efter de hade förtärt
sådan de andra dagarna; han svarade således: »Ja, Sire, vi
ha druckit punsch.» Konungen sade ingenting utan blott
ryckte på axlarna och återvände till sina rum. När
månaden var slut och hofmästaren framlämnade till konungen
den vanliga månadsräkningen, såg konungen på densamma
och vändande sig till hofmästaren yttrade han: »Huru? 8
buteljer punsch? Jag kan inte komma ihåg, att jag druckit
någon punsch förra månaden.» Hofmästaren svarade, att,
om H. Maj:t behagade fråga sin kammarherre därom, så
kunde han upplysa förhållandet. Konungen befallde genast
Sparre komma in. På tillfrågan, hvad det var för punsch,
som stod upptagen på räkningen, svarade han, att han hade
rekvirerat och förtärt den i sällskap med de öfriga
vakthafvande. Karl Johan yttrade då: »Ja, då skall ni också
betala den. Förstår ni?» Och det blef äfven resultatet;
konungen likviderade allt det öfriga af hofmästarens räkning,
men punschen fick Sparre betala. Sanningen af denna
anekdot kan jag icke garantera, ty jag var icke med, men sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
