Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken utspriddes af den person, som vid tillfället stod
bredvid Hagerman och påstod sig hafva hört hvarje ord.
Det vissa är, att, när Hagerman vid sin afresa härifrån
anmälde sig till uppvaktning hos konungen för att taga
afsked, blef han icke mottagen.
Karl Johan tyckte aldrig om, när man på hans frågor
svarade: jag vet icke (»je ne sais pas»). Det var liksom
hans aktning för den person, som gaf ett sådant svar, skulle
ha minskats. Det var då mycket bättre att hugga
i vädret, som man säger, och svara hvad som helst men
icke det fatala ordet: »je ne sais pas». Konungen frågade
mig en dag, huru mycket som återstod på årets anslag
till fångars vård och underhåll. Att kunna genast på
stående fot säga detta var naturligtvis för mig omöjligt,
men jag visste, att anslaget var 750,000 rdr, och som åtta
månader af året voro gångna, antog jag, att en tredjedel
ungefär skulle vara kvar; jag svarade således: »omkring
250,000 rdr, Sire». Konungen yttrade därpå: »Det är bra».
Följande dagen skaffade jag mig precis uppgift på
summan; den utgjorde 225,000 rdr, således 25,000 rdr mindre
än hvad jag uppgaf, men det var bättre, än om jag sagt:
»Je ne sais pas», så snart det icke var fråga om att fatta
ett beslut i anledning af uppgiften; då hade nämligen den
bort vara säker och precis, men det var det icke nu, utan
det var blott en idé af konungen att göra
mig’ den frågan.
Man berättade mycket en tid, att konungen skulle
misstänka kronprinsen att i förening med de liberala vilja
stämpla mot konungen, och att planen skulle vara att söka
förmå honom till abdikation af regeringen till förmån
för kronprinsen. Enligt
najm öfvertygelse har aldrig Karl
Johan hyst någon misstanke mot kronprinsen eller
misstrott honom hvarken för ofvannämnda orimliga sak eller
någon annan dålighet. När man såg dem tillsammans,
hvilket jag ganska ofta hade den lyckan att göra, kunde man
aldrig upptäcka annat än den mest faderliga kärlek å den
ena sidan och den mest sonliga vördnad och
tillgif venhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
