Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt, och hade jag afvetat, att e. exc. var författare
till förslaget, så hade jag visserligen icke yttrat mig såsom
jag nyss gjort, men min mening blir ändå, att förslaget är
overkställbart». Detta kunde aldrig grefve v. Engeström
sedermera förlåta grefve Rosenblad, utan emellan dem var
alltid brouilleri, så att de och deras familjer aldrig
um-gingos med hvarandra, så länge grefve v. Engeström var
kvar i Sverige; han tog afsked år 1824 och flyttade då
till sin egendom i Polen, som han fått med sin fru.
Grefve Rosenblad var ro jalist och konservativ i
liögsta
grad. Att få honom att göra någon koncession åt de
liberala idéerna var icke möjligt. Han blef därför en gång
högeligen förtörnad på mig för det att jag passade på
ett tillfälle, då han hade tjänstledighet och vistades på
landet, att drifva igenom en sak, som enligt hans excellens’
tanka innebar för mycken koncession åt
framåtskridandet och således var för fäderneslandet mycket farlig.
Saken var följande. Ifrån äldre tider tillbaka hade det
alltid erfordrats särskildt tillstånd för en hemmansägare att
få uppföra husbehofskvarnar på sina ägor lika som för
tullkvarnar; undersökning och syn på stället genom
häradsrätten skulle föregå och alla vederbörande höras,
därvid ägare af tullmjölskvarnar i grannskapet alltid
protesterade under pretext af minskad mäldtillförsel för
derag
kvarnar; sedan skulle häradssynerätten
af gifva utlåtande
i saken och därefter konungens befallningshafvande
meddela utslag, hvilket merendels sedan öfverklagades i
kammarkollegium af endera parten och fullföljdes därefter
vanligen genom besvär till
Kungl. Maj:t.
Ändtligen hade man
funnit obilligheten däraf, att en hemmansägare icke skulle
få förmala sin egen säd, som han för sig och sitt hushåll
behöfde, på egen kvarn, om han hade lägenhet att
uppföra en sådan, utan skulle nödgas betala andra för att
få den förmålen. Fråga väcktes därför vid en riksdag om
utfärdandet af en författning, som berättigade hvar och en
att på sina ägor uppföra husbehofsmjölkvarnar, därå likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
