- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
157

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-denna-]{+denna+} uppgift tillkommit emot bättre vetande, eller kunde
han vara nog enfaldig att själf tro därpå? Uti en annan
tidning stod, några dagar efter sedan den
Nauckhoffska
kalkylen stått att läsa i veckotidningen, en vederläggning,
innehållande utdrag ur Karl Johans enskilda räkenskaper
och böcker, enligt hvilken det visade sig, att ingen besparing
uppkommit, utan hade utgifter och inkomster gått ungefär
ihop, utan öfverskott
ochi utan brist, hvilket är så mycket
säkrare, som det vid Karl Johans död visade sig, att den
behållning, som efter honom fanns, sedan hans gemål utur
boet fått den summa hon dit fört med sig, hvilket hon
begärde och konung Oskar medgifvit, i stället för giftorätten,
icke steg till den summa, han efter all anledning haft med
sig vid sin ankomst till Sverige.

En sommar begärde friherre Nauckhoff som
landshöfding fyra månaders tjänstledighet. När jag föredrog denna
ansökning uti enskilda föredragningen, yttrade Karl Johan:
»Jag ger honom tjänstledighet för hela lifvet, om han vill.
Det är den sämsta landshöfding jag har. Men hvems är
felet?» Och med högra handens pekfinger på pannan
till-lade han: »Mea culpa, mea culpa».

Om friherre Nauckhoff berättades den tiden, han
tjänstgjorde som förste hofmarskalk, en anekdot, hvars
sannfärdighet jag icke kan garantera, emedan jag endast hört den
af allmänna ryktet, men som icke låter omöjlig, när man
känner personernas karaktär. Konungen hade fått i
present en hop buteljer vin af en särdeles god beskaffenhet. En
dag frågade han sin förste hofmarskalk: »Hur många
buteljer har jag ännu kvar af det där vinet ?» Friherre
Nauckhoff svarade: »Ingen, Sire». Konungen: »Huru! Det är inte
möjligt!»+} Därpå skickade han efter hofmästaren och gjorde
honom samma fråga. Hofmästaren sade sig skola se efter
och strax komma med svar. Återkommen svarade
hofmästaren: »Sire, det finns ännu 17 buteljer kvar».
Nauckhoff begynte då göra ursäkter och sade sig hafva trott,
att det var slut med hela förrådet. Då sade konungen:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free