Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grefve Löwenhjelm, som stod litet på sidan bakom
konungen, så att han kunde läsa hvad som stod på
papperet, företog sig, distrait som han ofta var och utan
att tänka på det opassande däruti, att hjälpa
konungen och sade således men icke hviskande utan högt,
så att det hördes af alla: >Soin, Sire»
(soin var
nämligen ordet, som konungen icke strax kunde läsa). Karl
Johan vände sig om och gaf Löwenhjelm ett par ögonkast,
skarpa som synålar. Löwenhjelm, flat och förfärad öfver
de blickarna,
ville draga sig tillbaka ett par steg men
råkade då att trampa på statssekreteraren Grips fot,
hvilken var olyckligtvis försedd med
liktornar. Grip gaf till
ett af smärtan föranledt skrik och stötte till Löwenhjelm
så häftigt, att denne höll på att falla framstupa men blef
lyckligtvis hejdad i fallet. Allt detta föreföll på några
sekunder, men förorsakade genom de löjliga, olika
minerna hos de agerande personerna hos oss öfriga i sviten
en skrattlust, som var ganska svår att tillbakahålla.
Det föll de vakthafvande af hofvet hos konung Karl
Johan in, att de borde ha högre rang.
Kabinettskam-marherrarne ansågos vara i rang lika med hofmarskalkar,
landshöfdingar och generalmajorer; detta tyckte de vara
för litet, de ville anses lika med generallöjtnanter.
Tjänstgörande kammarherrar hos drottningen ansågos lika med
generaladjutanter, de borde få generalmajors värdighet,
och kammarherrame hos prinsarne uppflyttas från öfverstes
till generaladjutants rang. Ett förslag i detta afseende
uppgjordes och lämnades till föredraganden för
hofären-dena lagman af Georgii, och för att göra honom intresserad
för saken stod han på samma förslag uppförd till
statssekreterares namn, heder och värdighet. Någon af de i saken
intresserade personerna, som ansåg sig stå väl hos Karl
Johan, hade passat på ett tillfälle, då konungen var vid
godt lynne, och hos honom insinuerat saken samt trodde sig
ha fått hans löfte. Detta berättade han för Georgii, som
således trodde sig blott behöfva omnämna saken för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
