Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad som vore behagligt för H. Maj:t, icke hade tvekat
att göra det. Konungen hade försäkrat honom, att så icke
var, att
-han vore mycket nöjd med hans tjänstgöring,
mot hvilken aldrig någon anmärkning blifvit gjord, och
att ikonungen således hoppades, att han ville tjäna kvar
m. m. Sparre hade då lofvat det med yttrande, att han
gjorde det så mycket hellre, som det riktigt kostat på
honom att besluta sig till afskedstagandet. »Således»,
fortfor Sparre
till mig, »kommer det numera icke i fråga.»
Jag blef visserligen ledsen häröfver men kunde icke
låta bli
>att inom mig själf skratta däröfver, att den
enda gång, jag skulle befatta mig med att intrigera, skulle
det slå så ut. Dagen därpå underrättade jag statsråden
härom, och lyckligtvis blef det strax därefter bekant, att
v. Hartmansdorff icke ville blifva utnämnd till
landshöfding i Kalmar län, och tillfälle yppades därigenom
att erbjuda detta åt Nerman, som på sätt, jag nämnt i
anteckningen om honom, mottog det.
Grefve Sparre lefde icke många år därefter och dog
i
tjänsten till stor belåtenhet för länets invånare, som
behöfde en imera driftig och verksam landshöfding.
Grefve Sparre var känd som stark hushållare till den
grad, att det öfvergick till snålhet. Man kunde alltid
vara säker på, att om han befann sig i Gäfle, när konungens
födelsedag eller namnsdag nalkades eller någon annan
dag, på hvilken allmänna bruket fordrade, att
landshöfdingen skulle
fcjuda till middag eller supé, med ett ord
se stadens förnämsta invånare hos sig, så föregaf han
alltid någon angelägenhet, som den dagen fordrade hans
närvaro på annat håll, och afreste därför från staden
för att slippa fira dagen på det sättet och bespara den
kostnad, som därmed skulle hafva varit förenad. Detta
var så allmänt kändt, att stadens borgerskap vid sådana
tillfällen ofta i stället anställde någon fest, och om de då
någon gång hunno bjuda landshöfdingen till densamma,
innan han tillkännagifvit sig ämna resa ur staden, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
