Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - V. Kapten Lars' strid med skinkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
på en gång. Stjernstråhle fnittrade som en flicka, medan
kaptenen lät höra ett doft kluckande som från bottnen av ett
vinfat.
— Det är väl ingenting att flina åt! yttrade Hjelm
förnärmad, under det en svag rodnad steg upp på hans väderbitna
kinder. Jag tycker att som ni har det, instängda som råttor i
en fälla, kunde ni hålla er för skratt.
— Nå, hur var det med borgar dottern? frågade kapten
Lars.
— Blitzdonner! Tigen I icke, rider jag ögonblickligen min
väg och lämnar er i sticket.
Kapten Lars tittade på Stjernstråhle och gjorde en
skälmaktig blinkning.
— Men hur kom du ut ur Magdeburg? Tog du även då
på dig en död torparkärrings trasiga kjol och bäddade ner dig
i gammal rutten halm? Jo, du måtte varit bedårande.
— Idiot! Man använder väl icke samma knep två gånger,
mumlade Hjelm mindre vördnadsfullt till sin kapten.
— Hur sa’ du?
— Jag sa’ att flykten därifrån skedde på ett annat sätt.
— Och vilket?
— En mörk natt — jag hade just på kvällen varit
tillsammans med borgarflick ... Hm!... med några kamrater —
bytte jag dräkt med en fiskarpojke, hissades ned för muren och
fick tag i en båt, som jag sett ligga vid stranden, Jag lät den
glida utmed floden, men då jag tyckte det gick väl långsamt,
började jag ro. Men hur försiktigt jag tog årtagen, hördes jag
av vakten, som upptäckte mig och började skjuta,
ögonblickligen kastade jag mig i vattnet. Soldaten gjorde alarm, flera
kommo till, och inom några minuter var båten genomskjuten
som ett såll. Jag hörde hur kulorna smattrade mot borden.
Men jag dök och sam sedan med vattnet stigande upp till
munnen. Ingen märkte mig och efter en tjugu minuters
simning i det kalla vattnet kravlade jag mig åter upp på
stranden, tog i en bondgård en häst, red så fort han orkade springa,
träffade på en bro... och nu så är jag här på väg till Gustav
Adolf med ett brev från general Falkenberg och från borg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
