Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - VI. Mannen med den gula hättan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
man allt fått sukta efter... Men det är en lång historia som
jag sedan skall berätta... Jag tror pojken har magrat, vände
han sig till Stjernstråhle.
— Vi levde på svältkur i fjorton dagars tid utan en matbit.
Och det blir man inte fet på, svarade kapten Lars.
— Men du tycks ändå ha bibehållit ditt späck oförminskat!
— Jag! Jag behöver ingen mat. Jag kan leva endast av luft
och mina känslors glöd.
— Hm!... Kan just tro det! hostade Benranglet med ett
ironiskt leende. Men vem hjälpte er ut ur värdshuset? Jag
kan förmoda, att ni barrikaderade er där, såsom Falkenberg
tillropade er i stridstumultet nedanför borgruinen efter att du,
kapten, likt en oskälig mask blivit framdragen ur jordens
innandöme? Det var verkligen besvärligt att få fram dig. Och
såg ut gjorde du som en våt hund som rullat sig i sand.
— Tig, Benrangel! Annars låter jag hänga dig i närmaste
träd. Jag är numera välbeställd soldat i överste Pappenheims
här.
Benranglets långa, knotiga ansikte blev längre än vanligt,
och en mörk rodnad steg honom upp till pannan.
— Huru! utbrast han med av harm gnistrande ögon...
Men så tillade han leende: Bravo, kapten Lars! Det var en
briljant krigslist! Det kanske skäll hjälpa oss alla in i
Magdeburg ... Men hur kom ni ut ur värdshuset?
— Hjelm, på väg med brev till kungen, stannade där en
dag och angrep vakterna framifrån, medan vi gjorde rent hus
bakifrån. Och så ... Pang! Du förstår... Men tala om dina
egna äventyr!
Och Benranglet berättade:
... Och så snart jag väl fått upp mig själv och Clärchen ur
den gyttjiga vallgraven, sprungo vi för brinnande livet, medan
kulorna veno kring oss. I en bondgård fingo vi tag i en häst,
så satte jag flickan framför mig på sadelknappen och så bar
det iväg.
... Vi redo hela natten och i morgongryningen kommo vi i
närheten av ett värdshus. En matbit och en bägare glödgat vin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
