Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - II. Syster Cecilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
har jag icke funnit någon ro. Min själ har varit vild som ett
stormigt hav och öde som ett härjat land. I ånger och längtan
har jag tröstlöst irrat omkring. Jag har sökt dig överallt. Bland
ditt hems ruiner, bland hopar av döda... Hör du fältropet?
Framåt! Och Gud med oss! Hugg ned dem! Ingen pardon!...
Hugg ned så många som möjligt av de papistiska djävlarna ...
Bravo, Stjernstråhle! Du ger dig ej... Bravo, kapten Lars!
Jag önskar att din frodiga gumma nu kunde se dig... Bravo,
ryttmästar von Drake! Bravo Benrängel! Du är dunderguden
bland oss alla. Trots att du är mager och flintskallig och föga
bekymrar dig om din dräkt... Men din ära sitter ju på din
klingas udd och icke i trasan kring din tröja. Gretchen!...
Gretchen!... Tack för att du kommit hit!... Men hur har
det skett?
Den sjuke hade vaknat och satt sig upp i sängen. Med
feberglödande ögon såg han omkring sig.
— Men du är ju icke Gretchen! Var är hon och var är
jag, yttrade han i det hans blickar irrade kring salen... Hon
var ju nyss här. Jag talade med henne. Jag såg henne ... Goda
flicka! Bed henne åter komma till mig.
Hans röst var så bevekande att syster Cecilia fick tårar i
ögonen.
— Jag vet icke, vem din Gretchen är. Hon har icke varit
här. Men jag är syster Cecilia, som skall vårda dig, ty du är
mycket sjuk, svarade hon.
— Ja men jag såg ju henne nyss. Och jag talade med henne,
ropade den sjuke och grep syster Cecilia och skakade henne.
— Se så, lugna dig nu min vän och försök att sova, yttrade
syster Cecilia milt, i det hon åter sökte trycka ned honom på
bädden.
Men den sjuke hade nu blivit fullt vaken.
— Sova!... Försöka sova!... Huru sova då hjärnan och
hela blodet brinner... Du dåraktiga kvinna! Jag vet icke
vem du är. Men icke är du Gretchen... Gå bort från mig!
Jag vill icke se dig!
Den sjuke föll tungt tillbaka på bädden.
Men syster Cecilia ställde med tårade ögon ljuset invid hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
