- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
191

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - III. Flykten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

— Vilken?

— Jo, du känner pater Giacomo. Han åtnjuter ju stort
anseende bland munkarna och får naturligtvis gå och komma när
han behagar.

— Men vad hjälper det oss?

— Sedan längre tid har jag i smyg iakttagit honom, hans
hållning, hans sätt att gå och framför allt klangen av hans
näston. Vänta, skall du få se!

Hjelm steg upp, drog kåpan något tätare kring livet, böjde
litet på kroppen, vred vänstra foten ett par tum inåt och
spatserade fram och tillbaka framför nunnan i det han härmade
pater Giacomos röst.

Syster Cecilia måste bita sig i läppen för att icke brista ut
i skratt.

— Pater Giacomo upp i dagen! Fullkomligt pater Giacomo,
hans hållning, gång, röst, allt slående likt, utropade hon,
medan ögonen lyste av skälmaktighet.

— Ja, icke sant? menade Hjelm leende. Jag tror mig kunna
lura till och med pater Antonius med denna figur ... Men det
fattas en sak, som är nödvändig.

— Och vad skulle det vara?

— Du glömmer skägget.

— Hans stora svarta helskägg, ja. Ack, hur skall du kunna
skaffa dig ett sådant?

— Lätt nog. Jag tar helt enkelt litet tagel ur min madrass
och gör därav ett präktigt helskägg. Det skall icke kunna
märkas.

— Alltså rymma vi i morgon kväll, så fort mörkret
inträtt? återtog Hjelm.

— Ja, ja! Skall det ske, måste det ske så snart som
möjligt, viskade Cecilia. Ack, jag längtar ut! Jag känner, att jag
allt för länge dvalts i detta dystra kloster.

— Och sedan söka vi upp din Heinrich. Eller åtminstone
fara vi till hans föräldrars gård, som du sagt skall ligga
någonstädes i övre Bayern. Och de känna ju till er kärlek?

— Det göra de... Ack ja, du gode Gud! Vad jag skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free