Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - IV. Trosskärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202’
Hjelm tittade upp förvånad.
— Jo, hör du Hjelm, jag tycker, att du icke burit dig åt
som en riddersman.
— Vad nu då? utbrast Hjelm och spände ögonen i
Benranglet.
— Det är visserligen något mycket vanligt... knappt något
att tala om, ifall du blott låtsade om någonting och toge
följderna på dig.
... Hör du? — Benranglet kastade en forskande blick från
sidan på kamraten. — Du känner ju värdshuset »Den gyllene
bägaren»?
— Har aldrig satt min fot inom dess tröskel. Vet ej var
det ligger.
— Vad! Sitter du här och ljuger? yttrade Benranglet och
rynkade ögonbrynen.
— Ljuger jag! Vet skäms, ryttmästare! morrade Hjelm.
— Som du vet, blev Clärchen med barn under den tid hon
tjänade på det värdshuset.
— Jo, det kan vilken som helst se... och höra med
förresten ... Men vad angår det mig?
— Angår dig?
— Ja-
— Men det är ju du, som är pappa till pilten.
— Är jag! ... Nej, flyg nu in i det rödaste med
detsamma!... Ha, ha, ha! Det var verkligen en nyhet.
— Men hon har själv sagt det.
— Hur! Kan du verkligen påstå, att Clärchen uttryckligen
sagt att jag, Anders Hjelm, löjtnant vid Gula Brigaden, är far
till hennes barn?
— Nåja, om icke precis uttryckligen, så har hon likväl
antytt något dylikt.
— Jaså ... Och vad yttrade hon då?
— Hon sade att fadern till barnet var en ung svensk
soldat...
— Mycket riktigt! Det passar ju fullkomligt in på mig.
— Som hade ljust hår och ljusa knävelborrar ...
— Bravo! Ännu bättre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
