- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
254

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - VII. Vålnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254’

bara att fienden upptäcker oss och anställer målskjutning. Då
få vi snart göra bekantskap med aborrar och mört.

Båten gled utefter floden, så långt att stranden svagt kunde
skönjas. Gång på gång slog en kula från Torstensons kanoner
ned i närheten, stänkte över dem ett rykande skum men utan
att göra annan skada.

— Egentligen kunde Torstenson hålla mun på sig och låta
bli att störa oss i arbetet, men det tänker han väl knappast
på, mumlade Hjelm.

Nu skymtade höga, svarta skuggor på stranden.

— Är det buskar eller är det tält?

— Tält. Jag tycker jag kan se det på den skarpa formen,
svarade Stjernstråhle.

— Eller kanske bådadera. I alla händelser synes mig här
lämpligt att lägga till! yttrade Hjelm. Sväng båten mot land
och ro så tyst och försiktigt som möjligt! vände han sig til!
karlarna.

Snart kunde tälten tämligen tydligt urskiljas. Mellan ett par
av dem syntes två dunkla skuggor, som antogos vara poster. I
vattenbrynet växte några buskar.

— Här blir bra, viskade Hjelm till Stjernstråhle. Båten
lägga vi i skydd av buskarna och stiga i land.

Snart skrapade kölen mot stenarna på botten. Fånglinan
kastades om en trädgren. Hjelm och Stjernstråhle jämte en
soldat klevo i floden.

Försiktigt kröpo de upp på stranden, spejande åt alla sidor.
En bit ifrån dem dånade och brakade kanonskotten, men inga
soldater syntes till utom de två skuggorna mellan tälten, som
de dock icke kunde avgöra om det var två lägre träd eller två
soldater.

Närmare och närmare smögo de sig, hukade sig ned bakom
varje sten, varje buske, som stod i deras väg.

Snart voro de alldeles inpå skuggorna.

— Såg du! Han rörde sig. Det är alltså soldater, viskade
Hjelm till Stjernstråhle där de lågo på lur bakom en buske.
Några steg bakom dem var soldaten.

Hjelm vinkade honom till sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free