- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
293

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - II. Den långskranglige bonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293’

åsyn och utsatta för hans många kanoners eld söka övergå den
djupa och strida floden. Mycket folk kommer att förloras och
stridens utgång är synnerligen oviss. Och i händelse av ett
nederlag, vilket dock Gud förbjude, finnes ingen stödjepunkt
och hela svenska hären kunde kanske gå förlorad.

... Bättre då, ers majestät, att icke alls bry sig om Tilly
och Bayern utan tåga direkt till Böhmen och skingra de
troppar som Wallenstein nu håller på att samla därstädes. Då är
vägen öppen till Österrike och Wien och detta är enligt min
tanke bästa sättet att tvinga kejsaren till eftergift.

Horn talade med ett manligt allvar som icke lämnade rum
för ringaste tanke på rädsla eller feghet utan endast tydde på
hans varma omtanke för kungens och härens eget bästa.

Gustav Adolf åhörde uppmärksamt hans tal utan att en enda
gång avbryta honom. Sedan Horn slutat, kastade kungen en
blick kring sig på de övriga generalerna och överstarna.

— Ja, ja, hördes ett brummande från de äldre av dem. Horn
har rätt. Det är en galenskap att försöka övergången mitt för
fienden. På slagfältet skola vi offra liv och blod för ers
majestät, men varför låta oss och våra soldater utan betäckning
nedskjutas som oskäliga djur. Innan vi hunnit över floden
skola fiendens kanoner redan ha sopat bort oss.

Det blixtrade till i Gustav Adolfs stora blå ögon och han
kastade huvudet något bakåt.

— Vad! utropade han. Skola vi, som gått över Oder, Elbe,
Rhen, ja över själva Östersjön, nu stanna försagda vid den
mycket mindre Lechfloden.

Ett mummel hördes från de församlade befälhavarna, men
ingen yttrade någonting.

... Besinnen, mina herrar, att just de svåraste företagen ofta
lyckas, endast därför att fienden anser dem omöjliga. Hela den
bayerska hären skall bliva förskräckt då den ser oss icke rygga
tillbaka för det otroliga. Och just av denna förskräckelse böra
vi begagna oss, men alldeles icke själva låta oss förfäras. För
övrigt utgöres den fientliga hären mest av bönder som nyss
blivit tagna från plogen. Och att dessa icke kunna hålla stånd
mot våra härdade gossar, det veta ni alla fuller väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free