Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - II. Den långskranglige bonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301’
Och där satt bonden i sin smutsiga skjorta med de nakna,
håriga benen stickande långt ut på golvet. Ett fånigt leende
låg över hans tjocka läppar och han stirrade ömsom på sin
kärring, ömsom på Benranglet.
Ungarna grinade så att soppan frustade ut över bordsskivan
och flickan fnittrade. Griskultingen gick fram till sin
husbonde och strök sin borst smeksamt mot hans ben. Tuppen
flög upp på spiselkanten och tog en överblick över situationen.
Snart hade Benranglet också dragit av sig sina stövlar och
kläder. Han hade just börjat draga på sig bondens paltor, då
denne reste sig och fingrade på ryttmästarens kläder.
— Jaså, hans nåd vill byta dräkt med mig? yttrade bonden
med ett brett flin.
— Jag vill så fånen heller, röt Benranglet och rynkade
ögonbrynen.
Bonden såg upp medan han med sin grova hand smekte
Benranglets icke alltför fina kläder.
— Bort med labbarna! röt Benranglet ännu en gång.
Bonden hoppade till och smög sig förskräckt tillbaka till sin
bänk.
— Jag vill endast låna dina paltor, din hatt och dina
träskor på en stund. Och så skall du skaffa mig en stång. Den
längsta du har. Det är därför som du fått slanten, yttrade
Benranglet.
Bonden teg.
— Du har väl andra kläder att ta på dig medan du väntar?
— Det har han visst, svarade kärringen, Petter August har
också ett par andra byxor, visserligen icke så bra som de
där...
— Jo, då måtte de vara sköna! mumlade Benranglet.
... Och så är det hål där bak på dem. Men när han sitter
gör det ingenting, fortsatte kärringen.
Benranglet hade dragit på sig bondens kläder, satt hans
lor-tiga hatt på huvudet och stuckit fötterna i träskorna.
— Nu är det endast den långa stången som fattas, yttrade
han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
