Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - III. Den tyste drömmaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313’
daterna skulle kanske i honom se härskaren i stället för mig.
Jag skall upptaga den fordran bland mina villkor.
Och min belöning för mina tjänster! Ja, den skall jag veta
att kräva ut... Jag är visserligen rik förut, den rikaste
mannen i Österrike, och mina gods omfatta land och folk,
vidsträcktare än ett furstendöme. Men jag vill ha mera. Icke för
egen del. Själv nöjer jag mig med den simplaste föda, den
enklaste dräkt, den hårdaste bädd. För mig hava kroppens och
fåfängans njutningar intet värde. De äro blott till för
människonarrarna. Men jag vill ha mera ägodelar. För maktens skull.
För det första skall kejsaren, utan några som helst
undanflykter, förläna mig ett av de österrikiska arvländerna. Det
kommer nog att svida inom honom att lämna ifrån sig en
sådan dyrbar sten i hans krona, men det måste ske. Detta skall
bli mitt första villkor med avseende å belöningen.
För det andra skall jag tillerkännas länsherrerätten över alla
de länder, jag erövrar i Tyskland. Det är nödvändigt för mig
att vara härskare över så många länder som möjligt, när
upproret en gång bryter löst.
Vidare skall jag förbehålla mig att ingen egendom får
konfiskeras i riket utan min tillåtelse. Jag ensam skall ha
konfiskationsrätten om hand; icke kejserliga hovrådet, icke
rikskammarrätten i Speier.
I alla dödssaker skall jag ensam och uteslutande ha makt och
myndighet. Det är nödvändigt för disciplinens upprätthållande.
Inga frihetsbrev, icke ens med kejsarens underskrift skola få
gälla utan min bekräftelse. Och vad beträffar frihetsbrev för
förfallen egendom skola sådana endast hos mig få sökas och
utfärdas. Att låta kejsaren behålla den rättigheten duger icke.
Ferdinand är alldeles för mild. Han ger frihetsbrev åt vem
som helst som har en vän vid hovet. Och huru skall jag då få
medel att solda och underhålla krigsfolket. Kanske jag även
denna gång skulle taga dem ur egen kassa? Åh nej: kejsar
Ferdinand!
Att mitt eget bästa och mina intressen alltid och överallt på
det noggrannaste skola bevakas, är naturligtvis givet, att jag på
det bestämdaste måste fordra. Och detta i synnerhet gent emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
