Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den dimmiga morgonen - III. Den tyste drömmaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316’
brecht von Wallenstein. Jag är den ende mannen som duger
därtill.
Katoliker som protestanter skall jag giva lika rättigheter.
Det är mig likgiltigt, vilken tro de dumma människorna ha,
blott de lyda mig ... Fred skall råda. Tyskland har alltför
länge blött under detta onödiga krig. Städer och byar skola
återuppbyggas. Fälten skola åter stå frodiga med säd. Ladorna
skola fyllas, välmågan skall stiga, handeln skall blomstra. Jag
skall skapa en lycklig tid för landet.
Men därför är det nödvändigt att jag, jag ensam, har
makten. Kejsaren är för svag. Han ligger i händerna på olika
partier. Jesuiter, spanjorer, hovmän och rådsherrar proppa hans
öron fulla med dumheter och han vet icke till vilkas råd, han
skall lyssna. Han kan icke handla med kraft. Vid varje steg
bindes han av tusen hänsyn.
Jag har endast mina stjärnor att rådfråga. De avslöja för
mig kommande händelser och jag följer deras tysta maningar.
Tiden är mogen. Jag såg det i går natt, då jag med Seni
betraktade stjärnornas konstellationer. Jupiter närmar sig Venus.
De båda lyckobringande planeterna sluta förbund med Mars.
De taga honom i sin mitt och tvinga den gamle skadestiftaren
att tjäna dem. Jag står mitt mål nära. Stjärnorna ha sagt mig
det. Jag vet att jag skall lyckas.
Och sedan jag besegrat Gustav Adolf liksom kejsaren och
drivit svenskarna tillbaka över havet och är ensam herre i
Tyskland och Österrike. . . skall jag nöja mig därmed? Min
flammande själ får aldrig ro, aldrig... förrän jag blivit herre
över hela världen.
Jag skall återupptaga min gamla plan, som kejsaren i sin fega
dårskap icke lät mig utföra. Jag skall bilda en stark sjömakt
vid östersjökusten. Jag skall sända ut mina flottor på haven.
Främmande länder skola erövras. Början göres med Danmark,
som jag redan en gång förut nästan intagit, då avskedet
träffade mig. Så kommer ordningen till Sverige. Ej ens i sitt eget
land skall Gustav Adolf få frid för mig. Jag skall erövra hans
land och han, som nu triumferar i Tyskland och vilken
protestanterna betrakta som en Gud, skall bliva min undersåte. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
